Schlager-Micke

Nu har jag hört samtliga låtar i Karlskrona och kan konstatera att om ni missar lördagens sändning så begår ni ett stort misstag. För det här är ett starkt startfält. Mycket starkt. Charlotte Perrellis Hero är en riktig discorökare som egentligen har allt en vinnarlåt ska ha. Trots att Charlotte bara gick på halvfart idag, om hon ens gjorde det, så kändes den grymt stark. Fredrik Kempe vet hur man gör powerrefränger och Charlotte vet hur man vinner. Men inte ens en finalplats kan tas för given i ett sånt här startfält. För vi har ju Linda Bengtzing också och hon levererar ännu en gång ett riktigt starkt nummer och tjejen är på g... Så mycket på g att hon ramlade i sluttampen av hennes låt Hur svårt kan det va? Sen kunde hon inte sjunga mer den gången för hon skrattade så mycket.


Fritt fall för Linda...

Lindas största motståndare är egentligen hennes tidigare bidrag. För det är lätt att jämföra med Alla flickor och Jag ljuger så bra och det är inga lätt motståndare. Men Hur svårt kan det va? är en rockigare variant och dessutom är Linda omgiven av tre akrobatiska dansare med Gällivarehäng. Det lär de iof inte ha på lördag, även om det vore rätt kul. Låten är för bra för att inte gå direkt till final men det är ju samtidigt en kittlande tanke att den skulle kunna hamna i Andra chansen mot "Androla".

Sen har vi Sibel. Jag har aldrig glömt hur bra hon var i Idol 2005. Men efter att Måns, Sebastian, Ola och Anges från samma årgång levererat hits så har det varit helt tyst från Sibel. Hennes låt är extremt svårsjungen eftersom hon ligger länge på varenda ton och få skulle klara av att göra låten rättvisa. Men utifrån hur det lät idag så tror jag svenska folket kommer att bli imponerade av hennes röst. I mitt tycke är Sibels Thats were I´ll go minst lika bra som Sanna Nielsens Empty room, om inte bättre. Här är det skrällvarning.

Sibel i kläder hon inte komer ha på lördag. Då blir det någon ljusrosa historia

Niklas Strömstedt kan bli kvällens stora flopp. Det är inget fel på låten, den är välgjord och småtrevlig, men det sticker inte ut tillräckligt i den här högljudda skaran. Om Patrik Isaksson kom 5.a med en låt som hade en riktig powerrefräng, hur ska det då gå för den här som saknar powerrefräng?

Rapparen Fronda gör någon slags folkhemsrap om hur lite pengar man har kvar efter att betalat hyran (jo tack, jag vet......). Men det hela är inte så charmigt som det låter och Fronda är inte en glädjespridare som Frida Muranius. Snälla svenska folket, få inte för er att den här är genialisk.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att det är hög "Svenska favoriter 101,9"-faktor på det här startfältet. Pressen har jublant spontant fler gånger än Christer Sjögräs sjunger I love Europe - och det är inte lite.

Nu ska jag snart iväg på kommunfesten som tydligen ska vara på någon båt här i den blåsiga men vackra marinstaden Karlskrona.