2010-02-28
12:28:57
Jaha, det här blev ju kul.....
Det visade sig att gårdagens publikundersökning hade mer fel än den någonsin haft tidigare. NEO floppade och hamnade i andra chansen och där försvann min sista livlina av det som kunde rädda årets festival. Visst, den kan fortfarande gå till final men vinstchansen där är ju borta nu och när jag ser NEO:s framträdande på SVT play förstår jag inte vad den föll på, speciellt inte när man ser vilka andra låtar som har trocklat sig vidare till globen.
Om finalen blir sömnig i år så vet jag inte hur man ska klassificera Andra chansen. Pauline, Crusified Barbara, Pain of Salvation, Pernilla Wahlgren...Ja dessa fyra har dessutom hamnat på samma halva vilket innebär att en av de faktiskt ska till final. Tanken svindlar.
Som om det inte var nog med elände så hade jag missat att man skulle anmäla sig till den officiella efterfesten på lördagsnatten. Det har man som ackrediterad aldrig behövt tidigare men nu var tydligen festlokalen mindre vilket innebar att alla inte kunde få plats och när jag ringde och frågade om det trots allt fanns någon möjlighet att anmäla sig så var svaret nej. Jag testade trots allt att åka till hotellet där festen var och fråga på plats. Svaret var ett lika tydligt nej igen och jag fick bege mig till Burger King istället för en Big king och en pappmugg med vatten. Roligare än så har jag inte MF-året 2010..
2010-02-27
15:07:43
NEO briljerade på genrepet
Linus "NEO" Ingelsbo. Ska han trolla fram en finalplats med sin guldstav ikväll? Foto: Andreas Nilsson Melodifestivalklubben
Efter tre veckor som varit som en enda lång likvaka i årets Melodifestival så tänder det för första gången till ikväll. Startfältet i Malmö tillhör inte historiens bästa delfinal, långt därifrån, men det är en stor uppryckning jämfört med det vi fått höra tidigare i år. Här finns äntligen det jag efterfrågat - de riktiga hitsen, de riktiga hookarna och det intressanta är att de inte finns hos storfavoriterna på förhand, Peter Jöback och Pernilla Wahlgren. Årets stora utropstecken för min del är NEO. Håll utkik på startnummer tre ikväll.
För första och enda gången i år så är jag pressackrediterad och därmed på plats på genrepet som hölls i Malmö arena igår kväll. Arenan var fullsatt och publiken var som genrepspublik brukar vara, d.v.s. halvseg. Det är alltid en väldigt skillnad på publiken i sändning och på genrepet (utom möjligtvis i Göteborg där är publiken alltid som uppskruvade duracellkaniner, jag önskar att hela Sverige vore så).
Men startfältet i Malmö är starkt och mina förväntningar var som högst satta på startnummer tre, NEO och låten Human frontier. Det talas oändligt mycket om Mika-kopplingar här. Något som NEO var ganska trött på när jag pratade med honom efter genrepet men jämförelserna saknar ju inte helt logik. NEO är nästan parodiskt lik Mika till utseendet och båda sjunger falsett i glatt sprudlande uptempo-nummer. Samtidigt tycker jag att Human frontier musikaliskt ligger närmast BWO på sitt bästa humör och den här låten är just det jag saknat under hela MF-turnén - en riktigt sprakande hit. Någon större tilltro till finalplats vågade jag dock inte ha eftersom jag vet att allt för många inte delar min musiksmak men jag blev desto gladare när jag fick se publikundersökningen efter genrepet. 840 personer tillfrågades och resultatet innebar att NEO fick överlägset flest röster! Fler än Peter Jöback och Pernilla Wahlgren tillsammans!! Kan detta verkligen stämma, undrar ja smått chockerat. Men publikundersökningen brukar stämma ganska väl överens med slutresultatet och jag hoppas verkligen att det gör det den här gången. NEO är mannen som kan rädda årets festival om han går hela vägen.
Peter Jöback går ut sist av alla och gör ett majestätiskt nummer där han liksom äger scenen på ett sätt som bara en riktig stjärna kan. Han gör allt rätt. Sången sitter perfekt, låten är som gjord för honom och kameror har han kunnat fånga i sömnen sen han var 18 år. MEN, jag tycker fortfarande att refrängen i hans bidrag Hollow är för tam. Men jag skulle bli mycket förvånad om herr Jöback skulle missa en finalplats.
Den största positiva överraskningen för mig är gruppen Lovestoned som med sin Ace of base-inspirerade sommarreaggae ger bra vibrationer. Man har svårt att inte ryckas med i sommarlunken när de glada Lovestoned intar scenen. Skrällvarning!
Skrällvarning men åt fel håll är det för Pernilla Wahlgren. Hennes Jag vill om du vågar är en gammal hederlig praktschlager men tyvärr på tok för förutsägbar. Pernilla har de senaste dagarna drivit en "rädda schlagern"-kampanj eftersom hon tycker att det varit på tok för få schlagers med i tävlingen de senaste åren. Jag har full sympati för hennes uppfattning men tror att detta schlagerförsök riskerar att motverka sitt syfte. När folk hör Jag vill om du vågar så riskerar de att tänka att "var det så här Melodifestivalen lät förr?? Då var det ju fan inte bättre förr..."
2010-02-24
17:44:39
Intryck av Malmö-bidragen
Eftersom en-minuters-klippen från Sibel och Peter Jöbacks bidrag i Malmö läckte ut på internet många dagar tidigare än tillåtet så hade SVT inget val. De släppte samtliga bidrag i Malmö till allmän lyssning och efter en första genomgång så känner jag att det är ett litet steg framåt, men knappast tillräckligt för att rädda årets tävling.
Nu är det en tradition i tävlingen att den sista delfinalen är den starkaste men av den minut jag hör av de åtta bidragen så känns årets sjuka igen. De direkta hitsen saknas, antingen har man hört det för många gånger förr eller så är melodierna för tillkrånglade och anonyma.
Sibel är först ut i delfinalen och hon har en fantastisk röst och har alltid tillhört en av mina personliga favoriter, men här blir jag väldigt besviken. Stop är en skränig klubblåt med jobbig melodi. Jag hoppas den lyfter live.
Den stora förhandsfavoriten Peter Jöbacks ballad Hollow låter precis som man kan tänka sig en Jöback-ballad. Med andra ord stort, pampigt och mycket musikal-vibrato. Verserna är väldigt lovande men refrängen känns tråkig.
Det största positiva utropstecknet är NEO som tävlar med låten Human Frontier. Äntligen får vi höra en rak catchy popdänga i årets MF som är full av energi. Jag vet ingenting om NEO men jag hoppas verkligen att han kan leverera den på scen för i så fall har vi årets bästa bidrag!
Schlagerveteranen Pernilla Wahlgren har en tendens att återkomma med ojämna mellanrum till MF och hon tävlar nu med låten Jag vill om du vågar och det är uppdaterad schlagerpop i en ganska perfekt mix det här. Men det är ändå inget jag går igång på fullt ut, men jag är säker på att Pernilla kommer att göra låten rättvisa i Malmö.
En annan artist som återkommer med ännu mer ojämna mellanrum i tävlingen är Py Bäckman. Hon var med redan 1979 och skrev bl.a. Stad i ljus men någon ny Stad i ljus är det knappast fråga om i låten Magisk stjärna. Jag fattar inte vad den här låten har att göra i startfältet. Den låter som många bidrag gjorde på 90-talet när tävlingen var som mest död. Fullständigt ocharmigt.
Nu säger inte ens alla tre minuterna av en låt tillräckligt mycket om låten utan facit får man när de kliver upp på scenen och levererar in i kameran. Jag kommer att bege mig till Malmö på fredag då jag är pressackrediterad och kommer därmed att se genrepet. Jag återkommer med mina intryck därifrån.
Men lyssna gärna på låtarna och ge dina intryck
http://svt.se/2.123451/1.1870509/tjuvlyssna_pa_bidragen?lid=puff_1903103&lpos=lasMer
2010-02-22
10:57:01
Charmig skräll i ännu ett trist startfält
Ursäkta att jag uppdaterat bloggen så dåligt nu mitt under brinnande Melodifestivaltider. Dels så måste jag villigt erkänna att OS tagit fokus från MF för min del under veckan som varit. Dels för att årets Melodifestival håller på att bli den sömnigaste på år och dar. Ja, den svagaste Melodifestivalen sen delfinal-systemet infördes 2002 rentav, jag återkommer till det.
Först om lördagens delfinal i Göteborg där jag var på plats i Scandinavium. Jag satt på rad 7 på främre parkett så sikten var riktigt bra (bortsett från en man med gigantiskt huvud som satt snett framför mig, men sådant är ju svårt att förutspå..). Den här gången hade jag faktiskt inte hört någonting av låtarna innan själva tävlingen. Inte ens en-minuters-klippen på webben så jag körde verkligen taktiken "inte öppna julklapparna innan julafton" den här gången. Men jag blev inte särskilt imponerad av det gick fick se och höra i Scandinavium. Alcazar hade sitt svagaste bidrag i tävlingen hittills. Som alltid gör de en fullt kompetent scenshow men "hooken" i Headlines känns för svag. Jag var heller inte särskilt imponerad av den största favoriten, Darin. You´re out of my life känns som en dussinballad som man hört förr. I balladgenren var jag i så fall mer imponerad av Ertik Linders bidrag. Visst, det är präktigt så det räcker och blir över men jag tyckte att kören och stämmorna gav låten den tyngd den behövde. Men att Darin inte fick flest röster var fullt förståeligt, även om det var överraskande.
Och på tal om överraskningar så var ju tjejgruppen Timoteij årets första riktiga knall. Inte mig emot. Jag gillar draget i låten och de Sarek-vibbar det gav. Men refrängen når inte upp till Sareks Genom eld och vatten men tjejerna gick verkligen genom rutan och i ett så jämntjockt trist startfält så var det på tiden att de ruskade om ordningen lite. För årets Melodifestival är som sagt svag.
Det har inte berott på att det varit för många kalkoner som skämt ut tävlingen. Ett sådant problem är väl närmast ett lyxproblem i jämförelse med årets problem. För nu handlar det om mer grundläggande problem. Var är hitsen? Var är stjärnorna? Var är snackisarna? Jag tycker inte att något bidrag i år har gett känslan av vinnare. En känsla som man normalt sett får flera gånger under en MF-turné. Den sista delfinalen brukar av tradition vara den starkaste och det är bara att hoppas att det stämmer med råge den här gången.
2010-02-14
14:02:48
Webbjokern - ett fiasko
Jag antar att tanken med webbjokern var att demokratisera tävlingen, att det sätt som många hits lanseras på idag, nätet, skulle få sin representant i 2010-talets MF. Kanske drömde Christer Björkman om att en motsvarande Basshunter skulle dyka upp och ta Sverige med storm och skänka kvällstidningarna en story om vardagsnörden som blev hjälte över en natt. Förmodligen insåg han att det inte skulle bli så redan när folket hade sagt sitt i höstas och valde Come and get me now.
Jag tycker fortfarande att webbjokern är rätt tänk för att föra MF in i 2010-talet. Det är inte hållbart att några få musikförlag ska få sålla så fritt bland alla låtar som skickas in och att 31 av 32 bidrag ska vara förlagskopplade. Det är knappast folkets tävling då, som det utger sig för att vara. Samtidigt tycker även jag att Come and get me now var en dålig representant från den här tävlingen. Det fanns många låtar i webbjokern som var betydligt bättre och intressantare. Och om ni tyckte att låten lät menlös i går så ska ni veta att det trots allt var en klar förbättring mot hur den lät först.
Det vore synd om SVT skrotar hela webbjoker-idéen bara för att det blev magplask den här gången, men kanske ska man ändra systemet lite till nästa år. För att gå vidare från det första och andra steget i webbjokern krävdes ett hundratal röster. Det är inte mer än en vanlig facebook-kampanj. Har man inget nätverk på facebook får man det svårt från början - oavsett hur bra låten är. Och har man tillräckligt många polare (eller i alla fall fb-polare d.v.s. "hej du känner syrrans kompis-polare") så kan låten förmodligen låta lite hur som helst och man går ändå vidare. Vem vill inte vara "lite schysst"? Så kanske bör en jury sålla ut bidragen i webbjokern till det återstår 10 låtar. Det är ju trots allt bidrag som inte tillhör något bolag eller förlag och jag antar att det är det som är poängen med webbjokern.
2010-02-14
00:08:06
Värdiga finalister, men när lyfter tävlingen?
Men för att sammanfatta delfinalen i Sandviken så tycker jag även denna vecka att det var rätt låtar som gick vidare. Eric Saades Manboy gav en oerhört tydlig flashback till 2007 då en viss Måns Zelmerlöv stod på scenen i Örnsköldsvik och sjöng Cara mia. Manboy var ett glimrande koreografiskt nummer och en helt okej låt. Däremot verkar Eric inte alls ha samma scenutstrålning som t.ex. Måns men eftersom hela nummret satt så perfekt spelar det ingen avgörande roll. Så här hade jag velat se Olas bidrag förra veckan.
Andreas Johnson fick en första revansch efter fiaskot 2008 men We can work it out är knappast en bättre låt än One love, skillnaden är konkurrensen. Men Andreas kan sin sak på scenen och sjöng med stor känsla så det känns inte helt ologiskt att han är i final.
Jag gissar att det inte går att göra något åt men kan inte SVT censurera de där totalt meningslösa artistpresentationerna. Har ni gett upp SVT eller vad är det frågan om? Varför ska artisterna dra långa historier helt utan poäng?? Pinsamt! Pinsam var också den så kallade imitationen av Anja Pärson som Christine Meltzer gav sig på i inslaget med Dolph Lundgren. Nej Christine, Anja pratar inte dalmål. Det var inte en enda betoning som var lik! Tyvärr speglar det ganska väl programmet "Hey baberiba" där hon, David Hellenius och inte minst Peter Magnusson får för sig att de är långt mer begåvade på att imitera än vad de i verkligheten är.
Det gjordes minst en imitation för mycket under lördagens sändning
Med risk för att låta riktigt gnällig så måste jag även ge en känga till publiken. Publik-jubel kan ge en fantastisk nerv till många låtar, i synnerhet ballader där ett spontan-jubel ofta infinner sig efter de första trevande stroferna. Sådant kan höja låtar många snäpp, men eftersom publiken ikväll långa stunder var dödstyst så blev slutintrycket att det var en steril kväll på alla sätt. Det känns skönt att festivalen nu beger sig till Göteborg för publiken i Scandinavium brukar vara den jubel-säkraste av alla. Där är det alltid bra stämmning.
Slutligen lite intressant kuriosa: Fyra låtar är klara för final och samtliga är solo-killar! Detta är knappast regel i MF, snarare väldigt unikt. Att båda finalisterna från en delfinal är solokillar har bara hänt två gånger under alla delfinaler sen 2002 (Skellefteå 2005 med Jimmy Jansson & Martin Stenmarck samt Örnsköldsvik 2007 med Måns och Sebastian) - nu har det hänt två veckor i rad och då återstår de på förhand starkaste korten på den fronten, Darin och Peter Jöback.
2010-02-13
13:23:19
Melodifestivalen och OS = bråda dagar
Där har ju Melodifestivalen en klar fördel. Tittandet påverkas mindre av resultatet för min del än ett OS, samtidigt kan jag inte säga att jag blir jättepepp av kvällens sändning nu när jag lyssnat på en minut av de 8 bidragen. Jag hör ingen riktig hit, möjligtvis lite trevliga tongångar. Men eftersom förra veckans låtar lät bättre än de blev i sändning kan jag ju alltid hoppas att kvällens låtar blir tvärtom.
Det talas mycket om Saade och hans Manboy. Dels för att den är storfavorit att gå till final, dels för det spektakulära vattenfallet som väntas i slutet av låten. Jag blev dock inte särskilt imponerad av det jag hörde av låten. Anna Maria Espinosa har ett av kvällens mest intressanta låtar i mitt tycke. Framförallt eftersom jag inte var beredd på att 60-talsschlagers a´la Anna-Lena Löfgren skulle göra comeback i tävlingen 2010. Men jag måste säga att Innan alla ljusen brunnit ut låter retro på ett riktigt charmigt sätt. Vad Hanna Lindblads låt gör i tävlingen förstår jag inte alls. För mig får låtarna i MF vara hur skruvade som helst och i vilken genre som helst - bara de har en melodi. Det kan man knappast påstå att hennes låt Manipulated har.
Med tanke på min mardrömsstart i klubbens tippning så ska jag nog denna vecka förlita mig mer på siffror och statistik än egna känslor. Jag förstår inte vad som är bra med Andra generationen och Dogges låt hippare hoppare och jag förstår inte vad som är så dåligt med Highlights & Mists Come and get me now men eftersom oddsen talar sitt tydliga språk så får jag väl prioritera det före eget tyckande och smak den här gången.
2010-02-10
21:40:58
Norge tävlar med Josh Groban-ballad
Norge hade som vanligt 8 låtar i final varav fyra gick vidare till den så kallade "guldfinalen". Vinnare blev en kille vid namn Didrik Solli-Tangen och låten My heart i yours. Och kan man tänka sig, Fredrik Kempe kan inkassera ytterligare en seger i den här sammanhangen eftersom han skrivit låten tillsammans med Hanne Sørvaag. Det här innebär att Fredrik för tredje året i rad får åka till ESC som upphovsman. Starkt gjort och vi får väl se om han får bättre lycka med Norge än han haft med Sverige (18:e respektive 21:a plats).
Vad kan man då säga om låten? Den är inte nyskapande, den är smörigare än Westlife och EMD tillsammans, Didrik sjunger svajigt och texten låter krystad. Men jag kan inte låta bli att tycka att den här låten är fruktansvärt bra. På något sätt är det så här en riktig powerballad ska vara. Den påminner mycket om Josh Groban som bland annat gjorde stor succé med sin version av låten You raise me up och den här typen av pampiga hymner med irlänska influenser är helt enkelt bra.
Lycka till Norge!
2010-02-07
18:20:25
Svaga framträdanden men starka programledare
Det har blivit en slags tradition i Melodifestivalen att tävlingen liksom smyger igång med en ganska svag första delfinal. Den första delfinalen är den enda som aldrig har avlat fram en vinnare i Globen och den trenden lär fortsätta även i år. För trots att de åtta bidragen lät lovande av det jag hann höra innan tävlingen, så var det ytterst få som levererade några strålande framträdanden igår. Ola gick vidare till final trots ett hafsigt och ogenomtänkt framträdande. Han ska vara glad att han har en så pass slagkraftig låt och att den övriga konkurrensen var förhållandevis svag, för det kändes som att Ola mest gick in och "hade kul på scen". Inget fel i att "ha kul på scen" men det ska man helst ha i kombination med en genomtänkt dramtatugi för hela nummret. Måns Zelmerlöv hade garanterat levererat det om han hade framfört samma låt. Nu är jag ändå glad att Ola knep en av finalplatserna, det var trots allt den bästa låten.
Salem al fakir då? Farhågorna om att låten var för svår visade sig inte besannas på scen. Detta mycket tack vare Salems avväpnande pojkaktiga stil som är lätt att ta till sig och sympatisera med. Keep on walking skulle lika bra kunnat heta "keep on flying" eftersom det var just den känslan jag fick när jag lyssnade på låten. Under tre minuter fick man sväva fritt i luften upplyft av sköna harmonier. För alla som inte är höjdrädda så är det en ytterst behaglig känsla.
Gårdagens stora besvikelse var Anders Ekborg. Eller rättare sagt, hela nummret "the saviour". Jag hade väntat mig ett gigantiskt crescendo, en vändning på det fjantiga skådespel vi fick se på scen som hade utmynnat i en höjning, en superhög slut-ton och att hela herrskapet på scen sjunger mot publiken. Nu blev det ingenting av det - ett antiklimax och jag tappade många dyrbara poäng i Melodifestivalklubbens tippning på Ekborgs magplask. Aj aj.
Men det fanns mycket som var bra med gårdagens program också. Jag tänker i första hand på programledarna. Första programmet brukar vara hackigt, stammande och nervöst från programledarna, men det vi fick se igår var den bästa debuten på länge för festivalens ciceroner. Dolph Lundgren visade sig vara en onelinernas mästare även på scen och hans pausunderhållning var strålande. Måns imponerade stort på mig med sin säkerhet och Christine Meltzer var okej, även om jag tror att hon kommer att lugna ner sig och vara aningen mer fokuserad i fortsättningen när premiärnerverna är borta.
Några korta sammanfattningar:
Flipp
# Programledarna briljerade men synd att Dolph nu är borta fram till finalen
# Röstningssystemet var enklare än på många år och mer rättvist än på länge
# Den bästa låten och den bästa artisten gick vidare. Det får anses fullt rättvist
Flopp
# Ola, Anders Ekborg och Jessica Andersson levererade inte det man kunde förvänta sig
# Vad var det för meningslösa artistpresentationer innan låtarna? Långa segdragna historier som ofta var i fullständig avsaknad av poäng
2010-02-06
14:45:37
Startfältet i Ö-vik låter lovande
Nu har jag lyssnat mig igenom en minut av varje bidrag på svt.se. Det är ju allt som man tillåts höra innan själva sändningen och ofta är ju just den första genomlyssningen extra intressant. Mitt första intryck var positivt. Jag tycker att det är en skön blandning av stilar med shakira-rytmer, musikal, ballader, Ola-upptempo och Salem al-fakir.
Ola drar igång hela tävlingen med låten Unstoppable och vissa kommentarer har antytt att den inte är lika stark som hans tidigare hits. Jag håller inte med, jag tycker att den låter slagkraftig från första början och lovar betydligt bättre än när han tävlade med låten Love in stereo som jag alltid tyckt har en på tok för svag refräng. Det har inte Unstoppable och jag tror definitivt att Ola kan leverera när det verkligen gäller.
Anders Ekborgs låt The saviour känns som den enda låt jag inte fullt ut kan bedöma på den här minuten jag tillåts höra. Det känns som att den är ett enda långt crescendo och jag är verkligen nyfiken på att höra låtens klimax. Men det jag fick höra låter lovande och jag även om refrängen med det upprepande "il salvatore" är något löjeväckande så har ju temat "töntigt" sällan stoppat låtar från framgång, fråga Christer Sjögren....
Linda Prichard och hennes Shakira-liknande låt You´re making me hot hot hot kan, om den levereras på rätt sätt på scen, bli vass och den är helt klart dansvänlig. Och så avslutas ju hela showen med Salem al-fakir. Hans låtar brukar behöva ett antal lyssningar för mig och jag har alltid tyckt att hans musikaliska alster är mer begåvade än de är "hookiga". Det är också den känslan jag får av hans bidrag Keep on walking som är spännande men samtidigt mer svårfångat än t.ex. Jessica Anderssons enkla raka schlagerballad. En fördel för Salem är hans pojkaktiga glädje som han lätt förmedlar och som inte alls är oviktig när det ska till att röstas.
Mitt utgångstips blir att Ola och Anders Ekborg går till final men jag kan mycket väl ändra mig under dagens gång. Det gäller ju att inte halka efter i den så viktiga interna tippningen bland Melodifestivalklubbens medlemmar:)
2010-02-06
13:04:14
Mer media inför MF-starten
Någon halvtimme senare var jag med i min gamla kanal P4 Jönköping där jag talade med två trevliga kollegor Agneta och Kjell. Om ni mot all förmodan inte tröttnat på mig än så kan ny lyssna på hur det lät. Ni får skrolla ner lite på den här sidan:
http://www.sr.se/cgi-bin/jonkoping/program/amnessida.asp?ProgramID=2966&grupp=4177
2010-02-01
19:58:33
Jag är med i P3 Populär på torsdag
2010-02-01
19:54:13
Kan det bli mera finskt än så här?
I lördags valde Finland sitt bidrag till ESC i Oslo i maj och det finns inget annat land som har testat så många olika genrer i den här tävlingen genom åren som just Finland. När andra länder kört på standardkoncept som funkat förr testar finnarna nytt nästa varje år. Ena året är det monster-hårdrock, nästa eurodisco, reaggae, etno, tango, country - ja de har testat allt. Det ständiga genrebytet kan i och för sig bero på att de ständigt haft anledning att tänka om med tanke på resultaten, men hur som helst så har det alltid varit extra spännande att följa vilket val just Finland gör varje år.
Ni som trodde att ni redan sett det mest finska av det finska i Eurovision får tänka om. Årets finska bidrag heter Työlki ellää och framförs av duon Kuunkuiskaajat, bestående av Johanna Virtanen och Susan Aho. Låten är en slags folkvisa influerad av zigernarmusik och även om den kanske inte får någon höjdarplacering i Oslo i maj så tycker jag att finnarna har gjort ett intressant val.
