Schlager-Micke

2010-04-28
20:35:03

Inför ESC är igång

Årets panel i Inför-ESC

Igår, tisdag visades det första programmet i årets Inför-ESC. Och jag har så sakteliga börjat förlika mig med tanken att jag aldrig kommer att få tillbaka min kära nordenpanel men en person från varaje land. En idé som jag tyckte var mycket bra och som gav nya perspektiv - ofta roligt och rappt framfört. Panelerna som följt därefter med enbart svenskar och finlandssvenske Thomas Lundin har inte hållit samma kvalitet men premiären av årets panel får ändå klart godkänt.

Nytillskotten den här gången var Rennie Mirro och Kayo Shekoni. Rennie är mest känd som koreograf, men även musikalartist (och bror till Sarah Dawn Finer) och jag har faktiskt varit med i samma panel som honom en gång och pratade Melodifestivalen. Det var i P3 populär tidigare i år men dessvärre satt jag själv i en studio i Halmstad så jag träffade aldrig honom. Hur som helst så tycker jag att han var bra i sitt första panelprogram. Lugn och trygg och utan något behov av att spela apa i sändning.

Detsamma gällde Kayo som visserligen inte levererade några minnesvärda kommentarer men passade ändå in i sällskapet på något sätt. Det är dock ett problem att hon och Lena PH i princip uppfyller samma roll i programmet. De är i samma ålder och är båda övervintrade discostjärnor (även om stjärnglansen hos Lena Ph är mångdubbelt större).

Thomas Lundin är alltid suverän i det här programmet men detsamma kan jag inte säga om Marie Serneholt. Hon verkar ha ett extremt behov av att göra sig lustig hela tiden trots att hon saknar all typ av komisk tajming. Allt ska uttryckas i ett "nämen-oj-vad-var-det-som-flög-ur-mig"-anda, med ett sedvanligt fniss fniss efteråt. Det känns otroligt krystat. Dessutom låter det verkligen som förberedda oneliners som inte alls är spontana.

Det jag fortfarande saknar i panelen är någon som har helt andra musikaliska referensramar men jag gissar att SVT redan sökt igenom alla tänkbara öststatsartister som pratar svenska (om det nu finns någon överhuvudtaget?).

Låtarna igår då. Ja, det var ju den första halvan i semifinal 1 och det är inte direkt den starkaste. Det kommer bättre, jag lovar. Men jag är överens med panelen att Moldavien är en stark öppning med sin saxofon-disco och att Lettlands sorgsna ballad på knackig engelska faktiskt lyfter efter några lyssningar. Dessutom var det bra att panelen faktiskt vågade såga ett nordiskt bidrag (även om jag i ärlighetens namn tycker att den finska dragspels-umpa-bumpan är riktigt svängig). 9 poäng till Finland vågar jag nog påstå är det lägsta poäng som ett nordiskt land fått i panelen sedan 2005 (2004 var det nordisk panel men då hade de ett annat system att bedöma låtarna).

Fortsättning följer.

2010-04-26
19:45:06

Danmark är fansen favorit i år
Svenskarna Thomas G:son, Henrik Sethsson & Erik Bernholm skickade in låten In a moment like this till Melodifestivalen i år men låten blev ratad. I Danmark däremot gick den och vann hela tjottaballongen och även om G:son inte tillhör någon av mina favoritkompositörer så tycker jag att det här är en av hans bästa låtar. Det är traditionellt schlager-snickeri över den här melodin med en riktigt bra refräng. Och det vore en riktigt skön känga mot Christer Björkman och hela MF-produktionen i år om Danmark kommer högre än Sverige i Oslo. Om en låt som inte ens plockades ut bland de 32 bästa i MF spöar skiten ur Sverige i ESC.

Jag jag hoppas faktiskt att danskarna utklassar Sverige i år för vad händer om det går riktigt bra för Anna Bergendahl i Oslo? Jo, då kan hela MF-produktionen säga "vad var det vi sa?" till alla som kritiserat urvalet av låtarna i år (bland annat jag själv...) och de kan dra slutsatsen att MF ska fortsätta breddas för breddandets skull när en smal, avskalad singer/songwriter-låt som This is my life kommer högt i ESC. Men jag tror inte att det blir så för Sveriges del och jag hoppas inte det heller.

Däremot hoppas jag på Danmark. Just nu ligger den riktigt bra till i odds-sättningen men man ska vara lite skeptiskt till det i det här fallet. För att komma riktigt högt måste en låt vara "cross-over". Alexander Rybak lyckades kombinera nordisk folkmusik, med öststatstakter och dessutom var ju hela han "cross-over" med sin vitryska bakgrund (det sistnämnda tror jag iof hade ytterst marginell betydelse). Men jag tror att problemet med den danska låten är att den är 100% väst (och 110% norden) men jag är tveksam om länderna på Balkan och öster om det kommer att ta till sig den här glada ABBA-inspirerade allsången.

Dessutom saknar jag glöd och engagemang i framträdandet, framförallt från Thomas Névergreen som jag inte tycker går genom rutan. Han ser mer ut som en person som tänker "fan måste jag jobba övertid idag igen genom att stå på den här scenen" än en som är överlycklig att sjunga i direktsänd TV. Men sånt går alltid att fila på och jag hoppas att danskarna gör det för låten förtjänar en riktigt framskjuten placering i Oslo.


2010-04-19
21:11:39

Nostalgihelg i Kalmar
Igår kom jag hem från ett besök i Kalmar. Men jag kan inte påstå att jag såg så mycket av stan, jag såg desto mer av en TV-skärm i ett vardagsrum. Min gode vän Patrik hade fått tag på några rariteter i nostalgisamlingen, Melodifestivalen 1975, 1977 och 1978, i perfekt bildkvalitet dessutom. Av dessa är det framförallt 75:an som är sällsynt och det finns en anledning till det. Sveriges television sparade aldrig den sändningen.

Trots det finns ett välbevarat exemplar av MF 1975 i SVT:s digra arkiv men där har de inte sig själva att tacka - utan Svenne Hedlund. Han bandade sändningen på sin egen privata videobandspelare (som säkert var en beta-max om ens det fanns 1975...), förmodligen eftersom att att han själv deltog. Vem vill inte sitta själv i sin soffa och titta på sig själv när man är med i Sveriges största TV-program? Alla låtar utom den sista och halva näst sista låten finns med (troligen tog Svennes videoband slut där, han hade kanske ett inspelat program av Raskens på samma band som han inte ville spela över).

1975 anses som en av de bästa startfälten i förhistorisk MF-tid, d.v.s. innan 2002. Lasse Berghagen vann, Björn Skifs tävlade med Michelangelo, Svenne och Lotta sjöng Bang en boomerang, Ted Gärdestad fanns med i startfältet liksom låten Ska vi plocka körsbär i min trädgård som kom näst sist. Att Björn Skifs inte vann med Michelangelo är och förblir ett mysterium.

Om 1975 är en stark årgång så är 1977 kanske tidernas sämsta Melodifestival. Forbes och låten Beatles vann och den var i särklass bäst. Det kanske säger en del...Givetvis röstade vi på samtliga festivaler vi såg och en favorit som jag har från 1978 är den mycket underskattade låten Harlequin med gruppen Harlequin. Ett av de första försöken med disco i tävlingen men den kom tydligen lite för tidigt för juryn var inte så imponerad - bara en 8:e plats. Det finns ingen video från framträdandet på youtube, vi får nöja oss med låten.


2010-04-19
20:51:53

I´m still alive
Om ni nu hade hunnit bli oroliga så kan jag meddela att jag fortfarande är fullt levande även om jag varit synnerligen dålig på att uppdatera den här bloggen. Jag måste medge att schlageryran varit betydligt mindre för min del i år jämfört med tidigare. Men jag hoppas att det tillfälliga nykterhetstillsåndet botas inom kort. Kanske redan på söndag då jag ska till Göteborg för den årliga "inför-träffen" med Melodifestivalklubben. Då ska vi kolla på samtliga ESC-bidrag i år och sätta de traditionsenliga poängen 1-12. Än så länge har jag bara hört mindre än hälften av låtarna i år och det som slår mig hittills är att låtarna i år spretar betydligt mindre än de gjort de senaste åren. Genremässigt låter det betydligt mer traditionellt vilket innbär en hel del vanliga poplåtar (helt "okonstiga" poplåtar och bara det är ju lite konstigt...) samt en hel drös med ballader.

En av de låtar jag fastnat för hittills är Frankrike. Det är et land som brukar blanda högt och lågt i den här tävlingen, men de senaste åren har det mestadels varit högt. I år tävlar de med en genre som jag tycker har saknats på tok för mycket i ESC - en sommarplåga. Ni vet de där triviala, glada, enkla låtarna som doftar strandpartaj och stadsfestival. Som inte talar till intellektet utan till ett svettigt dansgolv. Varför har de varit så sällsynta i tävlingen? Go Frankrike!