Schlager-Micke

Christer Björkman får ju ständig kritik för allt han gör och inte gör i den här tävlingen och jag är väldigt imponerad över hans drivkraft att år efter år tro på sina idéer och våga driva de vidare. Bara slutsatsen från förra året till i år är bland det modigaste man kan göra. Sverige floppar för fjärde året i rad i ESC, ropen höjs som vanligt på Björkmans avgång och vad gör han? Kliver åt sidan? Nej, han säger att han behöver MER makt i Melodifestivalen. Det är så otroligt tufft och kaxigt gjort eftersom hela kritikerkåren hånleende stod beredda med sina yxor i samband med årets tävling. Frågan var bara vem som skulle svinga yxan först. Svaret är att det gjorde Björkman själv.



Christer Björkman har tidigare haft makt över fyra jokrar i Melodifesitvalen, i år blev det i praktiken 15 då han valde ut så många låtar till startfältet. Om just Popular var Björkmans eller juryns val vet jag inte men jag vet andra ändringar som gjordes i år som måste betraktas som succé. Framförallt internationella juryn.

Eric Saade vann inte med stor marginal hos internationella juryn men om man studerar resultaten som jurygrupperna gav Popular i MF och jämför med poängen i ESC så kan man konstatera att samtliga länder som gav Eric Saade poäng i MF gav också Sverige poäng i ESC-finalen. Om vi nästa år för en helt överlägsen vinnare i MF med ännu mer poäng från internationella juryn kan vi nog räkna med en hel del poäng i finalen också.

Det här systemet garanterar givetvis inte 100% framgång. Hela grejen med ESC är ju att det inte finns någon formel för 100% framgång. Och hade det funnits så hade den här tävlingen varit död sedan länge. Sedan Irlands glansdagar på 90-talet så har inget land vunnit ESC mer än en gång. Det är nya länder varje år och få tävlingar är så vitala och icke-statiska. Men internationella juryn fyller 100% mer nytta i en final än svenska jurygrupper som är fast i sin trångsynta syn på vad som är bra musik.

När det gäller poängen Sverige fick i finalen så var det för en gångs skull inte en skörd av grannländers röster. Fyra av de länder som inte gav Sverige några poäng alls ligger runt Östersjön, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland. Sverige plockade i år poäng från alla Europas hörn vilket är mycket ovanligt.

Det återstår att se vilken roll Christer Björkman får nästa år i den här tävlingen. Han har flaggat för att han ska lämna över en del av sitt ansvar till andra men fortfarande finnas med i produktionen. Om man ser till startfältet i MF i år så får Björkman gärna välja ut 15 låtar nästa år också. Årets 32 låtar höll betydligt högre klass än de i MF 2010.

Slutligen lite om Eric Saade. Jag måste säga att jag gillat hans kaxiga attityd just för att den är så ovanlig i den här världen. Till en början kändes det lite krystat när han talade om sig själv som en nöjesvärldens Zlatan. Det här var ju bara en söt poppojke som man förväntade sig skulle bete sig som sådana oftast gör. Det gjorde han uppenbarligen inte och jag tycker att det var uppfriskande med ryss-bråket mot Alexey Vorobyov, hans känga mot den norska journalisten som sågade honom och hans ständiga målmedvetenhet. När det gäller Melodifestivalen håller jag med Alexander Bard - det är för få påhopp. Tack Eric för att du friskade upp tävlingen.

När jag studerar resultatet i ESC-finalen så inser jag att (bortsett från Sveriges tredjeplats) så hade jag mer än gärna vänt upp-och-ner på hela resultatlistan. De låtar som placerade sig sämst har aldrig låtit så bra tidigare. Så här såg botten-5 ut:

21. Finland
22. Ungern
23. Spanien
24. Estland
25. Schweiz

Finlands framträdande var ett av finalens bästa i mitt tycke och trots den något patetiska texten så var Finland en av mina personliga favoriter i finalen. Ungern pekade tidigt ut som en fanfavorit då den vann Melodifestivalklubbens omröstning bland årets låtar. Men som så ofta med fanfavoriter så faller de och Ungerns fall var inte det minsta överraskande för mig. Jättebra låt men fel artist. Det är ingen bra tröst att låten blir bättre om man blundar, ESC är ett TV-program och TV-program tittar man på.

Spanien blev toksågad i SVT:s inför-panel och det är inte konstigt. Spaniens låt är något så skamlöst som en låt som inte säker cred någonstans utan har samma syfte som en grisfest i Las Palmas. Ha kul! Jag gillar att ha kul och jag gillar Spaniens låt, kan inte komma ifrån att den gör mig på gott humör och jag tyckte inte att Lucia Perez på något sätt gjorde bort sig på scen. Även Schweiz tillhörde min personliga topp-10 i år, även om jag tyckte att sångerskan Anna Rossinellis skolade sång passade illa med låten som var med en glad trall.

Estland hade årets bästa låt och kom näst sist. Jag kan tänka mig att esterna just nu går igenom samma tvångsmässiga procedur som Sverige fått göra gång på gång. Vad gjorde vi för fel? Vi skickade en kanonlåt, ett proffsigt nummer som var genomtänkt in i minsta detalj där allting satt som en smäck, en artist som gått igenom Idol-skolan i TV och kan ta alla kameror och så kommer vi näst sist!! Jag tycker inte esterna ska anklaga sig själva allt för mycket. Det var rätt låt i fel tid. De hade maximal otur när de fick gå ut direkt efter Irland och Sverige. Det var som att besinen för en full tank var slut efter två superenergiska nummer. Att Estland då kommer med ett nummer som bara är snyggt och energiskt gjorde att de försvann totalt. Det blev mellanmjölk helt enkelt i jämförelse. Hade Estland fått Ukrainas startnummer (23) till exempel så hade det nog blivit en mittenplacering.


Vad gick fel? undrar nog hela Estland. Ni kan vara lugna, det var bara ren otur

De irländska tvillingarna John och Edward, alias Jedward

Ikväll är det dags. Final i Eurovision Song Contest och den här gången är jag orolig. Det bror inte i första hand på en eventuell svensk flopp. Den risken finns alltid och Sverige är som alltid svårplacerat i tabellen. Nej det handlar om låten som dag för dag klättrat i den internationella tippningen och nu ligger tvåa i oddsen efter Frankrike, Irland.

Jag kan förstå att det galna tvillingparet Jedward är bra TV-underhållning och jag tyckte själv att de var lite kul i torsdags då de hoppade runt som två duracellkaniner på scen med frisyrer som inte ens en animerat tecknare hade kunnat göra bättre. Men ett sånt här bidrag är för mig komisk utfyllnad i tävlingen de ska ju inte ha något med segern att göra men nu när oddsen störtdyker på Irland så är det här inte roligt längre. Nu börjar det känns som 2007 då Ukraina hotade hela tävlingens trovärdighet och var skrämmande nära att lyckas.

På väg till arenan i Helsingfors 2007 var jag övertygad om att Verka Serduchkas galna Dancing Lasha Tumbai skulle vinna ESC. Och jag tänkte att jag det kommande året skulle få ett rent helvete att försvara tävlingen inför alla kritiker som menar att Eurovision är en ren freakshow och inte har något med musik att göra. Den här gången är situationen densamma men med en markant skillnad. Alla verkar älska Irland JUST FÖR att det är en freakshow. Men eftersom 50% av rösterna ikväll kommer från jurygrupper så sätter jag mitt sista hopp till dom. Juryn kan väl ändå inte ösa poäng över Irland?! Nej jag står fast vid mitt tips att Frankrike drar det längsta strået ikväll.

Den franska operaarian är verkligen en udda fågel i de här sammanhangen men det är vackert, pampigt och välsjunget och framförallt jurygrupperna borde gilla detta. Dessutom sticker det ut på alla sätt jämfört med det övriga startfältet. Jag tycker inte att det är den bästa låten i startfältet men samtidigt vore det lite häftigt om vinnaren i ESC är en operalåt på korsikanska. Mer nischat än så blir det knappast.


Franske Amaruy Vassili har favorit storfavorit till segern redan från början

Sverige då? Som sagt så är det ju dålig tajming att Eric med sin spektakulära scenshow går ut direkt efter Irland som är de enda som har en ännnu mer spektakulär scenshow. Den enda fördelen är att inte bara Sverige förlorar på det utan även Irland. För en gångs skull tycker jag verkligen att Sverige förtjänar att vinna ikväll för jag tycker inte särskilt många andra låtar eller nummer är bättre. Men jag tror inte att det kommer att hända. Sverige kommer inte ens att bli bäst i Norden, det blir Finland.

Finland är kvällens dark horse. Paradise Oskar sticker ut på ett smakfullt sätt från mycket annat ikväll och kan man bli personlig mitt tittaren under de tre minuterna så blir man farlig. Oskar har hittat denn där Tom Dice-strängen och jag tror mycket väl det kan bli topp-5 för Finland.

Kvällens säkraste topp-5 är Azerbajdzjan. Även om jag tycker att Ell & Nikki inte är tävlingens tonsäkraste så är nnummret snyggt och Azerbajdzjan lär fortsätta sin svit av höga placeringar även efter ikväll.

Och Ryssland, de kommer alltid högre än de förtjänar. Så också ikväll.

Jag håller min egna tumme för Sverige och de andra tummen för alla länder utom Irland. Det är bara några timmar kvar...

Allt har ju inte varit sig likt på min schlagerblogg de senaste veckorna då jag varit i Afrika och istället skrivit rapporter på resedagboken. Nu är jag dock hemma igen efter en strulig hemresa som tog ett dygn längre än planerat. Det berodde på att flyget från Johannesburg till München var kraftigt försenat och lyfte 12 timmar senare än det skulle så det blev två dygn på hotell i Johannesburg respektive München för mig. Det innebar att jag missade livesändningen av semifinal ett i tisdags då jag kom till mitt hotellrum först vid 23-tiden. Det hör inte till vanligheterna att jag inte ser en MF eller ESC-sändning live och problemet blir ju att försöka vara ovetandes om resultatet när man sen ska se det och det lyckades jag faktiskt med. Igår, onsdag, kom jag hem till lägenheten och såg sändningen på SVT Play.

Självklart blev jag överraskad av två saker, att Norge och framförallt Turkiet missade final. I Norges fall för att jag trodde att den skulle gå vidare på ren glädje och i brist på hård konkurrens snarare än låten och sångens kvalité som är minst sagt bristfällig. I Turkiets fall enbart för att det är Turkiet. De har haft ideliga framgångar i den här tävlingen i snart tio års tid och jag trodde att Turkiet, Ryssland, Armenien och Grekland var immuna mot att åka ur i en semifinal. Men nu har två av de visat sig kunna falla vilket är ett styrkebesked för tävlingens demokratiska trovärdighet. För varken Turkiet eller Armenien hade låtar som höll finalklass.

Det gjorde å andra sidan inte särskilt många låtar i första semifinalen. I år borde finalen innehålla max 15 låtar, fler okej bidrag finns inte. Förra årets första semifinal var i klass med årets, men då kunde man i alla fall trösta sig med att alla bra låtar kom i andra semin. Det kan man inte i år då kvällens semi visserligen har högre toppar men överlag inte är särskilt bra heller.

Detta borde ju bana vägen för Eric Saade kan man tycka. Ja, det tror jag. Jag har svårt att tänka mig att han ska missa final. Låten är - till skillnad från många låtar i år - väldigt direkt och behöver inte flera lyssningar. Och om ni tycker att texten är pinsam, folk röstar inte på texter i ESC, i så fall hade aldrig Finland varit i final.

Nu innebär inte det att jag ogillar Finlands låt i år, för jag bryr mig inte heller så mycket om texter i det här sammanhanget. Texter i ESC är som en domare i fotboll - är de bra märks dom inte och stör inte. Är de dåliga blir man förbannad.

Faktum är att Finlands framträdande i tisdags var det enda som gav några slags vinnarvibbar. Känslan var väldigt lik den när Tom Dice tävlade för Belgien förra året. Han slutade sexa i finalen sen och jag tror Finland kan komma där någonstans också - eller ännu bättre.

I övrigt i tisdags då? Greklands refräng växte starkt och jag insåg att jag faktiskt började gilla låten, men bara halva låten eftersom den där rappen är fullständigt mallplacerad och drar ett löjets skimmer över en annars dramatisk och mäktig låt.

Azerbaijans nummer var snyggt och det kommer nog räcka en bit i finalen men jag tycker att låten hade behövt bättre sångare. Duon "safade" väldigt mycket i sången och det funkar inte i en låt som bygger så mycket på falsett.

Ungern var ju storfavorit hos många inför semifinalen och jag tycker själv att det är en av årets bästa låtar. Jag har dock aldrig trott på en framskjuten placering för den i finalen och framträdandet i tisdags stärkte bara mitt intryck där. Eurovision-discon har ofta förtvivlat svårt att komma riktigt högt i den här tävlingen eftersom det sällan berör tillräckligt mycket för att engagera tittarna att rösta och det kommer nog drabba Ungern också.

Ikväll håller jag tummarna för en svensk finalplats och lägger en röst på Estland. Gör det du också!

Det är inte ofta Frankrike ligger bäst till i oddsen inför ett Eurovision men de gör de faktiskt i år. När jag studerar de samlade oddsen bland de stora spelbolagen så har Frankrike legat i topp ganska länge. Nu har jag en lite kluven relation till Frankrike i de här sammanhangen. Länge skickade de mest bara märkliga låtar och då kände jag mest att "gör det enda ni är bra på, skicka smörballader, allt annat låter bara skräp". Men de senaste åren har Frankrike ryckt upp sig och jag vill nog påstå att de varit det mest spännande och - ja faktiskt bästa - ESC-landet de senaste åren.

2007 var jag en av få som gillade deras "frengelska" bidrag L'amour à la française. Det var galet och knäppt men med en riktigt skön låt i grunden. 2008 satsade de på 60-talsinspirerad indiepop i form av Sebastien Tellier. Också det ett udda bidrag men en låt som håller för hur många lyssningar som helst. 2009 var de tillbaka på sin sofistikerade planhalva med storstjärnan Patricia Kaas. Det var så franskt elegant något bara kan bli, dock utan en riktigt bra låt. Sen förra året tvärvände de igen och skickade en fotbollslåt Allez! Ola! Olé! och jag bara älskade det.

Franrike har med andra ord blivit det mest oförutsägbara landet i den här tävlingen och givetvis gör de något oförutsägbart i år också. Opera! Nu snackar vi inte någon Fredrik Kempe-opera, alltså popmusik förklädd i operatoner, utan detta kan mest liknas vid en ren operaaria. Sognu heter låten och som om det inte vore nog med ovanligheter så framförs den inte på franska utan på korsikanska. Opera på ett språk knappt någon förstår - det kan väl inte bli mer självmål! Eller inte. Detta märkliga bidrag leder alltså vadslagningen just nu och helt ologiskt kanske det inte är. Det är 100% pampighet, melodin är vacker och killen kan ju onekligen sjunga. Dessutom går han genom rutan. Döm själva.