Schlager-Micke

Ojojoj, hur sammanfattar man detta? Vi vann! Igen! Måns Zelmerlöw gav Sverige vår sjätte seger i ESC-historien! Det är kul att vara svensk när det kommer till ESC. Inget annat land brinner på samma sätt för den här tävlingen. Inget annat land är så populärt bland Europas fans (även om vissa i år kanske tyckte att det får räcka med svensk framgång) och inget annat land har så många skickliga låtskrivare i landet att andra länder rycker i oss för att nå framgång i tävlingen. För faktum är att även 2:an Ryssland delvis skriven av svenskar. Så en dag som denna tycker jag faktiskt vi har rätt att få vara lite malliga :)

 

 

Omröstningen igår var verkligen en nagelbitare. När jag fick se röstningsordningen tidigare på dagen så tyckte jag att den talade starkt för en svensk seger. Och när länder som normalt sett inte öser poäng över Sverige (Montenegro, Vitryssland, Albanien m.fl) gav Sverige 5,6,och 7 poäng så kändes det perfekt. Röstningsordningen är satt för att vinnaren inte ska ta ledningen i början. En svensk ledning i början hade varit oroväckande. Nu låg vi där uppe utan att rycka. Allt såg ut som för tre år sen när Loreen tävlade. 

 

Men det fanns en stor skillnad mellan 2012 och 2015. Om omröstningen är som ett 10 000 meters-lopp så ryckte Loreen efter två varv och sen ökade hon för varje varv och sprang i mål en minut för alla andra. Måns höll precis samma tempo som Loreen men det två länder hakade på. Det blev en klunga på tre länder som var långt före alla andra - Sverige, Ryssland och Italien. Måns fortsatte att hålla Loreen-tempo och Italien orkade inte hänga på men Ryssland vägrade att släppa. Till slut ringde klockan för sista varvet och då släppte Ryssland till slut (och blev nästan ikappsprunget av Italien på slutet). Måns sprang i mål nästan samma tid som Loreen (365 poäng mot Loreens 372). För Ryssland var det fjärde gången man sprang i mål som tvåa i ESC. Varje gång de har varit tvåa har de blivit slagna av ett nordiskt land så de börjar nog bli lite trötta på oss skandinaver. 

 

 

Ryssland fick 303 poäng. Det är en poängsumma man normalt sett vinner överlägset på. Italien fick 292 poäng och kom trea. Den summan vinner man också ESC på ett normalt år. Överlägset. Men detta var inget normalt år. Sällan har Europa varit så överens om topp-3 och den enorma poängskörden till topp-trion innebar samtidigt att det inte blev många poäng över till resten. För första gången på 12 år fick vi en 0-poängare i ESC-finalen. Ja inte bara en utan två! Nesligt nog var en av de två hemmanationen själv samt Tyskland. Nej detta var inte de tyskspråkigas kväll. Den sneda poängfördelningen innebar också att det var lättare än någonsin att komma topp-10. Serbien nådde topp-10 med endast 53 poäng. I vanliga fall brukar det krävas betydligt mer. 

 

Jag tycker att det var rätt låtar som hamnade i topp-3. Italiens pampiga, svulstiga operaballad Grande amore är mycket välgjord och framfördes väl. Rysslands Polina var fantastisk och lyfte sin låt till oanade höjder. Andraplatsen var mycket välförtjänt. 

 

Mina favoriter Rumänien nådde inte långt och det var inte lätt att vara en ballad inklämd bland alla andra ballader. Men låten går varm på min Spotify. 

 

Själva sändningen var kanske ingen höjdare. Låtarna i år var inte dåliga men det saknades variation och dynamik bland de 27 tävlande. Det fanns inga rocklåtar, ingen hiphop, ingen house, knappt ens någon etno. Bidragen var kort och gott väldigt lika i sitt tilltal. Och inte gjorde det saken bättre för arrangörerna att i princip alla ballader hamnade på den andra halvan av startfältet. 

 

Men det behöver man inte tänka på en dag som denna. Sverige har vunnit! Igen! Och jag ser verkligen fram emot ett Eurovision på hemmaplan nästa år. Tänk om det till och med skulle placeras i min hemstad Göteborg. Ja varför inte. Min granne Rambergsvallen står redo att invigas om en månad ;)