2011-05-13
14:33:57
Vilken rysare!!
Jag tycker verkligen att Sveriges bidrag är en av årets bästa och det hade känts som ett helgerån om Eric Saade hade missat final i den här konkurrensen. Därmed tycker jag inte att han gjorde ett klockrent framträdande. Det framstår ju ganska tydligt att sångrösten är Saades svagaste kort. Som tur vad är Popular en låt där sången inte är särskilt utlämnande men det märktes att han inte hade lika mycket back-up från körsångarna i sången vilket gjorde att det lät mer surt än under MF. Dessutom missade han flera kameror och verkade en smula övertänd - ja till och med övertänd för att vara Saade. Med detta sagt så tror jag det finns alla chanser att han kan göra ett bättre framträdande på lördag, även om han drog en nitlott i startordningen, jag återkommer till det.
I övrigt så höll de stora favoriterna för trycket. Min personliga favorit Estland gick till final men jag tycker framträdandet var lite för rörigt. Det är lite för mycket på en gång och jag tror inte på en topplacering för Estland i finalen - trots låtens kvalitet.
Irlands Lipstick är en låt jag motvilligt flyttat upp i tipsen, enbart för att den är tippad av alla andra och majoriteten har sällan helt fel. Jag kan förstå att folk tilltalas av den skamlöst galna showen men freakshows som Irlands brukar normalt sett sågas och hånas av alla. Här hyllas Irland JUST FÖR att det är en freakshow. Jag förstår det inte. Tycker folk verkligen att Lipstick är en bra LÅT? Nu ligger den tvåa i bettingen till att vinna hela skiten. Tanken svindlar.
Belgiens låt igår tillhör tävlingens mest hånade någonsin. Jag förstår det inte riktigt här heller. Inte för att jag gillade låten men snälla nån, hur många har inte deltagit i ESC som inte kunnat sjunga, som inte haft en låt överhuvudtaget och som haft ett framträdande som bara är fullständigt obegripligt? Belgarna kunde i alla fall sjunga och även om a capella är extremt ohittigt och ocreddigt så verkar indignationen mot dom mest bestå i att hurtig sång i a capella-version tydligen är det mest provocerande som finns. Fråga mig inte varför.
Det hör inte till vanligheterna att tidigare ESC-vinnare tävlar men Dana International gjorde ju comeback och gjorde fiasko. Jag tycker inte att det var något fel på hennes framträdande men låten är för lam. Framförallt är den på tok för lam i jämförelse med Diva. Det är i sig inget styrkebesked när en gammal vinnare tävlar en gång till i ESC (undantag kanske för Lena i år som gör det som en unik grej). Och ska man tävla igen ska man givetvis komma långt, annars är det ett fiasko. Charlotte Perrelli gjorde fiasko 2008, Niamh Kavanagh gjorde detsamma förra året och Dana Internationals uttåg är ett ännu större fiasko. Inget snack om den saken.
Det var inte bara en utan två danska bidrag som tävlade igår och båda jag vidare. Okej, Rumäniens låt var inte skriven av danskar men om en låt kan låta dansk så gjorde den det. Och det är i mitt tycke positivt. Rumänerna gjorde mig glada med sin Change liksom danskarna med sin Andreas Johnsson-hyllning. Men det är inte lätt att gissa vem som egentligen vann igår. Det kändes så pass jämnt. Tyvärr för Danmark så får de ett uselt utgångsläge på lördag då de går ut som nummer tre efter två starka favoriter som Finland och Bosnien. Men tur i lottningen hade inte Sverige heller..
Länge var startnummer 23 ledigt och det hade passat Sverige som hand i handske. I slutet på startfältet med nederlagstippade bidrag omkring sig som inte alls liknar Sveriges låt. På startnummer 23 hade jag varit beredd att tippa Sverige i topp-5. Nu blev det startnummer 7 och jag påstår inte att själva siffrorna har någon betydelse. Det finns inga heliga eller bannlysta startnummer i ESC. Men vilka som uppträder före och efter har i högsta grad betydelse och Sverige kommer direkt efter Irland som riktar sig till samma typ av publik som Eric Saade - men är mycket mer extremt. Inte bra. Dessutom kommer den självgode ryssen strax därefter. Inte heller bra.
Men det som var mer positivt var jublet som mötte Eric Saade i arenan. Någonting hos honom får verkligen folk att skrika och en sån sak är minst lika viktig som låten. Heja Sverige!
2011-05-12
13:24:17
Hemma igen och laddar för semifinal två
Allt har ju inte varit sig likt på min schlagerblogg de senaste veckorna då jag varit i Afrika och istället skrivit rapporter på resedagboken. Nu är jag dock hemma igen efter en strulig hemresa som tog ett dygn längre än planerat. Det berodde på att flyget från Johannesburg till München var kraftigt försenat och lyfte 12 timmar senare än det skulle så det blev två dygn på hotell i Johannesburg respektive München för mig. Det innebar att jag missade livesändningen av semifinal ett i tisdags då jag kom till mitt hotellrum först vid 23-tiden. Det hör inte till vanligheterna att jag inte ser en MF eller ESC-sändning live och problemet blir ju att försöka vara ovetandes om resultatet när man sen ska se det och det lyckades jag faktiskt med. Igår, onsdag, kom jag hem till lägenheten och såg sändningen på SVT Play.
Självklart blev jag överraskad av två saker, att Norge och framförallt Turkiet missade final. I Norges fall för att jag trodde att den skulle gå vidare på ren glädje och i brist på hård konkurrens snarare än låten och sångens kvalité som är minst sagt bristfällig. I Turkiets fall enbart för att det är Turkiet. De har haft ideliga framgångar i den här tävlingen i snart tio års tid och jag trodde att Turkiet, Ryssland, Armenien och Grekland var immuna mot att åka ur i en semifinal. Men nu har två av de visat sig kunna falla vilket är ett styrkebesked för tävlingens demokratiska trovärdighet. För varken Turkiet eller Armenien hade låtar som höll finalklass.
Det gjorde å andra sidan inte särskilt många låtar i första semifinalen. I år borde finalen innehålla max 15 låtar, fler okej bidrag finns inte. Förra årets första semifinal var i klass med årets, men då kunde man i alla fall trösta sig med att alla bra låtar kom i andra semin. Det kan man inte i år då kvällens semi visserligen har högre toppar men överlag inte är särskilt bra heller.
Detta borde ju bana vägen för Eric Saade kan man tycka. Ja, det tror jag. Jag har svårt att tänka mig att han ska missa final. Låten är - till skillnad från många låtar i år - väldigt direkt och behöver inte flera lyssningar. Och om ni tycker att texten är pinsam, folk röstar inte på texter i ESC, i så fall hade aldrig Finland varit i final.
Nu innebär inte det att jag ogillar Finlands låt i år, för jag bryr mig inte heller så mycket om texter i det här sammanhanget. Texter i ESC är som en domare i fotboll - är de bra märks dom inte och stör inte. Är de dåliga blir man förbannad.
Faktum är att Finlands framträdande i tisdags var det enda som gav några slags vinnarvibbar. Känslan var väldigt lik den när Tom Dice tävlade för Belgien förra året. Han slutade sexa i finalen sen och jag tror Finland kan komma där någonstans också - eller ännu bättre.
I övrigt i tisdags då? Greklands refräng växte starkt och jag insåg att jag faktiskt började gilla låten, men bara halva låten eftersom den där rappen är fullständigt mallplacerad och drar ett löjets skimmer över en annars dramatisk och mäktig låt.
Azerbaijans nummer var snyggt och det kommer nog räcka en bit i finalen men jag tycker att låten hade behövt bättre sångare. Duon "safade" väldigt mycket i sången och det funkar inte i en låt som bygger så mycket på falsett.
Ungern var ju storfavorit hos många inför semifinalen och jag tycker själv att det är en av årets bästa låtar. Jag har dock aldrig trott på en framskjuten placering för den i finalen och framträdandet i tisdags stärkte bara mitt intryck där. Eurovision-discon har ofta förtvivlat svårt att komma riktigt högt i den här tävlingen eftersom det sällan berör tillräckligt mycket för att engagera tittarna att rösta och det kommer nog drabba Ungern också.
Ikväll håller jag tummarna för en svensk finalplats och lägger en röst på Estland. Gör det du också!
2011-04-28
13:08:52
Mozambique
http://www.resdagboken.se/Web/Apps/Diary/EntryPresentation.aspx?id=234&epslanguage=sv&tid=422957&uid=298570
2011-04-20
22:22:22
Intervju med Jenny Silver
Jenny Silver med segerdiplomet för vinsten i Melodifestivalfavoriten
Jenny Silver vann Melodifestivalklubbens omröstning över årets låtar i MF med sin Something in your eyes. Det var inte helt överraskande då låten egentligen har allt en typisk fanfavorit ska ha. Den är glad, effektiv, konservativt schlagersmittande och inte minst glamorös. Jenny vann omröstningen med bred marginal före Eric Saade och Sanna Nielsen och vinnaren i Melodifestivalfavoriten blir per automatik Sveriges representant i tävlingen Second Chance Contest där ESC-fansen i hela Europa röstar fram det bästa bidraget som inte vann sin nationella final. En tävling som Sverige varit nästan löjligt överlägsen i genom åren. Under de senaste tio åren har Sverige vunnit tävlingen sex gånger. De övriga gångerna har de kommit tvåa tre gånger och trea en gång. Jenny har lite att leva upp till med andra ord men det kommer säkert att gå bra.
Jag träffade Jenny på ett café i centrala Göteborg igår och det blev en trevlig pratstund. Hon är inte personen som fyller ett rum med sin närvaro, snarare ganska lågmäld, men mycket trevlig. Ni kan läsa och lyssna på intervjun här http://melodifestivalklubben.se/nyheter.php?news_id=2033
2011-04-18
10:54:56
Ungern är fansens favorit i år
Så här såg mina poäng ut som helhet:
12 poäng: Estland
10 p: Spanien
8 p: Ungern
7 p: Frankrike
6 p: Ryssland
5 p: Schweiz
4 p: Vitryssland
3 p: Finland
2 p: Makedonien
1 p: Storbritannien
och så här låter årets stora fanfavorit Ungern
2011-04-13
09:57:11
Är det Frankrikes tur i år?
Det är inte ofta Frankrike ligger bäst till i oddsen inför ett Eurovision men de gör de faktiskt i år. När jag studerar de samlade oddsen bland de stora spelbolagen så har Frankrike legat i topp ganska länge. Nu har jag en lite kluven relation till Frankrike i de här sammanhangen. Länge skickade de mest bara märkliga låtar och då kände jag mest att "gör det enda ni är bra på, skicka smörballader, allt annat låter bara skräp". Men de senaste åren har Frankrike ryckt upp sig och jag vill nog påstå att de varit det mest spännande och - ja faktiskt bästa - ESC-landet de senaste åren.
2007 var jag en av få som gillade deras "frengelska" bidrag L'amour à la française. Det var galet och knäppt men med en riktigt skön låt i grunden. 2008 satsade de på 60-talsinspirerad indiepop i form av Sebastien Tellier. Också det ett udda bidrag men en låt som håller för hur många lyssningar som helst. 2009 var de tillbaka på sin sofistikerade planhalva med storstjärnan Patricia Kaas. Det var så franskt elegant något bara kan bli, dock utan en riktigt bra låt. Sen förra året tvärvände de igen och skickade en fotbollslåt Allez! Ola! Olé! och jag bara älskade det.
Franrike har med andra ord blivit det mest oförutsägbara landet i den här tävlingen och givetvis gör de något oförutsägbart i år också. Opera! Nu snackar vi inte någon Fredrik Kempe-opera, alltså popmusik förklädd i operatoner, utan detta kan mest liknas vid en ren operaaria. Sognu heter låten och som om det inte vore nog med ovanligheter så framförs den inte på franska utan på korsikanska. Opera på ett språk knappt någon förstår - det kan väl inte bli mer självmål! Eller inte. Detta märkliga bidrag leder alltså vadslagningen just nu och helt ologiskt kanske det inte är. Det är 100% pampighet, melodin är vacker och killen kan ju onekligen sjunga. Dessutom går han genom rutan. Döm själva.
2011-04-12
20:04:25
Mozambique-resa
Jag har ju haft för vana att åka till Eurovision varje år. Faktum är att jag varit på plats varje år sedan 2006 i Aten, med undantag för Moskva 2009 då jag tyckte att det kändes för dyrt att åka och att resmålet inte var särskilt attraktivt. Men i år åker jag inte.
Det handlar inte om någon motvilja mot Düsseldorf alls utan snarare det faktum att jag kände att jag ville göra en annan typ av resa i år. Min kusin har under de senaste åren huserat nere i Mozambique där han är vd för ett företag. Jag har länge funderat på att åka dit och besöka honom och det kändes som att det var läge att slå till nu när jag inte har något heltidsjobb och därmed inte behöver ta ut någon semester (man har semester jämt när man är arbetslös säger en del men jag undrar om de som säger det själva har varit arbetslösa någon gång..).
Jag reser iväg den 26:e april och har tajmat hemresa så bra så att jag kommer hem de 10:e maj. Det är samma dag som de första semifinalen i Eurovision. Det innebär att jag nog kommer att kolla på ESC mer oförberedd än på länge vilket kan vara en sund upplevelse. Då får man ju känna lite mer hur det är att vara en "vanlig" människa som inte lyssnat sönder låtarna innan tävlingen.
Men jag får försöka leverera lite ESC-tankar innan avresan för sen kommer jag ju ha fullt upp med annat. Men en och annan rapport från Mozambique kan ni kanske vänta er även på den här sidan:) Det verkar vara ganska behagliga temperaturer där nere just nu utan att för den delen vara stekhett. Det är alltid intressant att resa till ett land som inte är något klassiskt turistland och som jag inte vet särskilt mycket om mer än storlöparen Maria Mutola och att det är Henning Mankells hemvist under stora delar av året. Men för er som inte vet var Mozambique ligger så får ni här en padagogisk bild.
2011-04-06
13:21:13
Back in business
Nu har jag inte slaviskt lyssnat på MF-låtarna sen finalen men en del låtar tenderar att lyssnas på oftare än andra och ju längre tiden har gått desto mer nöjd blir jag med det valet som Sverige gjorde för några veckor sen. Eric Saades Popular är en låt och ett nummer som man MÅSTE tycka något om direkt efter att man hört och sett den. Även om säkert många tycker att det är lite för mycket av allt i scenshowen så ska vi komma ihåg att Europa sällan tycker att saker kan bli för mycket. Det "lagom smakfulla scenframträdandet" som Sverige ofta föredrar har säkert inte skrämt bort särskilt många tittare i Europa. Jag tror till och med att många av tittarna gillat det svenska bidraget - men de har inte gjort det tillräckligt mycket. I Eric Saades fall tävlar Sverige med en låt som tittarna kommer att minnas, det är jag helt övertygad om. Och då har man plötsligt väldigt många fler potentiella röster än om man är smakfullt anonym.
För egen del så åker jag upp och ner en del mellan Göteborg och Halmstad just nu. Jag sålde min lägenhet i Halmstad för några dagar sen efter en något turbulent resa med budgivare som plötsligt hoppade av - dagen efter att hon la ett bud som jag var mer än nöjd med. Eftersom även den som budade mot henne hoppade av samtidigt så såg det ut som att jag var tillbaka på ruta ett. Men som tur vad dök det upp en tredje budgivare som jag sålde lägenheten till. Vi skrev under papprena i fredags och det känns skönt att den där lägenhetskarusellen äntligen är över. Nu gäller det bara att hitta en lägenhet i Göteborg.
Jag har lyssnat igenom de allra flesta av årets ESC-låtar och tycker, i likhet med alla andra, att startfältet låter svagt i år. Nu är det inte ovanligt att man tycker det i början när det gäller ESC. Många låtar kräver sina lyssningar eftersom de är skapade ur andra musikaliska ramar. Det är bara att hoppas att jag kommer att gilla låtarna ju längre tiden går. Jag återkommer hur som helst med kommentarer om årets ESC-låtar de närmaste veckorna.
2011-03-18
00:02:08
Utvärdering av Melodifestivalen 2011
Ni tycker säkert att jag utvärderat färdigt vid det här laget men en noga genomgång moment för moment kan aldrig vara fel. Hur skötte sig Rickard och Marie? Hur var pausunderhållningen? Vem var årets riktiga kalkon? Jag gör som jag brukar vid det här laget och delar upp festivalen i olika delar som bedöms var för sig.
Programledarna
Det vore fel att säga att Rickard och Marie gjorde succé. Men det vore lika fel att säga att de gjorde bort sig. De kommer inte att gå till Mf-historien för sin programledarinsats men jag tycker inte att det gör så mycket. För första gången på många år var programledarrollen nedtonad. Det var ytterst lite fokus på PERSONERNA Rickard Olsson och Marie Serneholt och jag tycker att det känns helt okej. Rickard är iof en gammal favorit som jag tycker briljerar med sin naturlighet allt som oftast. Hans "putslustighet" fanns det inte riktigt utrymme för här vilket möjligen kan vara lite synd. Marie hade jag stora farhågor om, men jag tyckte att hon skötte sig okej. Men hon hade gärna fått komma av sig fler gånger. Jag tycker nämligen att det var just när hon sa fel eller tappade kontrollen som hon blev bra - för då var hon naturlig. 
Artistpresentationerna
Jag gillar idén med förhören och att ordern kom från Carl Bildt (bara att se Bildt i ett sånt här sammanhang är ju humor i sig). Det var ett roligt sätt att närma sig artisterna på och en mildare form av roast (en humorgenre som jag faktiskt gillar) men problemet var att det blev på tok för mycket upprepningar. När man börjar kunna en sketch försvinner vitsen med den och så kändes det på slutet då det mest blev krystat. Roligast var när Christian Waltz slog sönder Janne Schaffers gitarr samt gästspelen från Leif Silbersky.
Harry Cane
Det mesta har redan sagts om det här utskällda humorinslaget som pausnummer. Jag kan bara säga att jag håller med om allt som sagts. Det här kalkonernas kalkon i år!
Ändringarna i röstsystemen
Succé! Att fördela poängen proportioneligt i finalen var en ändring som jag efterlyst länge och som borde ha gjorts för länge sen. Jag hoppas verkligen att detta inte var något tillfälligt expriment. Det här systemet är här för att stanna - liksom den internationella juryn. Det är det bästa sättet att få in objektivitet i den här tävlingen. Jurygrupper som skiter i vem som är vad i Sverige utan röstar på det de ser och hör under tre minuter. Med andra ord - röstar som tittarna i Europa. Jag tycker dock att dessa grupper ska vara minst 10 pers i varje grupp. Och att man byter ut San Marino som jurygrupp till nästa år...
2011-03-16
23:58:56
Aftonbladets omröstningar kan ha varit fejkade
Aftonbladets omröstningar brukar normalt sett vara en av de tydligaste indikationerna på slutresultatet i Melodifestivalen. Den som har toppat aftonbladets omröstningar inför finalen har under de senaste åren varit den slutliga vinnaren av hela tävlingen. Men i år skilde det sig från andra omröstningar. The Moniker seglade upp som en favorit i deras undersökning och fick till slut överlägset mest stöd. Detta i en undersökning med över 40000 deltagare så det resultatet borde ju ha varit representativt för slutresultatet men det var det ju knappast.
Och nu visar det sig att Aftonbladets undersökning mycket väl kan ha varit fejkad. Poplight har noga studerat utvecklingen på deras omröstning inför finalen och har stött på en hel del märkligheter. Antalet röstande ökar oproportioneligt mycket vid två tillfällen och den totala röstningssumman blir ovanligt stor. Vill Aftonbladet höja sina egna siffror genom att klicka själva? Och har de något egenintresse i att höja resultatet för någon enskild artist?
Hela granskningen kan ni läsa här
2011-03-16
00:19:13
Startnummer 8 för Eric Saade
Startordningen semifinal 1
1. Polen
2. Norge
3. Albanien
4. Armenien
5. Turkiet
6. Serbien
7. Ryssland
8. Schweiz
9. Georgien
10. Finland
11. Malta
12. San Marino
13. Kroatien
14. Island
15. Ungern
16. Portugal
17. Litauen
18. Azerbaijdjan
19. Grekland
Startordning semifinal 2
1. Bosnien & Hercegovina
2. Österrike
3. Nederländerna
4. Belgien
5. Slovakien
6. Ukraina
7. Moldavien
8. Sverige
9. Cypern
10. Bulgarien
11. Makedonien
12. Israel
13. Slovenien
14. Rumänien
15. Estland
16. Vitryssland
17. Lettland
18. Danmark
19. Irland
Startordning final
(Övriga startnummer lottas efter att respektiva semifinal är avgjord)
11. Frankrike
12. Italien
14. Storbritannien
16. Tyskland
22. Spanien
Kommentar:
När det gäller startnummrena i ESC så kan man knappast säga att ett visst nummer är så mycket bättre än något annat. Generellt har det alltid varit en fördel att ligga i den senare halvan av startfältet jämfört med att gå ut tidigt. De senaste 15 åren är det ytterst få vinnare som haft ett tidigt startnummer. Oftast ligger vinnaren i mitten eller i slutet av startfältet. Men i en semifinal gäller det ju inte i första hand att vinna utan att gå till final och det gör trots allt 10 av 19 låtar. Jag tror därför inte att själva startnummer 8 betyder varken till eller från för Eric Saades chanser att gå vidare. Däremot spelar det roll vilka länder man har att fajtas mot och där har Sverige i mitt tycke fått jackpot i år.
Det finns vissa länder som alltid (av olika skäl) går vidare till final. Det handlar främst om Turkiet, Ryssland, Grekland och Armenien. Samtliga dessa länder har hamnat i den första semifinalen och det innebär att Sverige slipper möta de.
Nu har jag inte lyssnat in mig på alla låtarna i år än så där kan jag inte göra någon närmare analys av moståndet. Men man kan lugnt konstatera att många av de länder Sverige kommer att möta har ett uselt facit i att gå vidare från semifinalen i Eurovision.
2004 infördes systemet med en semifinal och 2008 utökades den till två semifinaler. Under de här åren har Sverige misslyckats att gå vidare från semin en gång. Och det är ett mycket bra facit jämfört med Sveriges motståndare i semifinal två. Se här:
Österrike och Slovakien har hittills aldrig avancerat från en semifinal. Nederländerna har inte gjort det sedan 2004 och Belgien har lyckats med det en enda gång på sex försök. Detsamma gäller Bulgarien, Slovenien och Estland, de har bara gått vidare från semifinalen en enda gång. De mest meriterade länderna som Sverige ställs mot är Ukraina och Bosnien-Hercegovina som aldrig misslyckats med att gå till final.
Vad har då det här för betydelse, det är ju nya låtar man tävlar med varje år? kanske någon invänder. Visst är det så men helt oviktig är inte sådan här statistik. Alla länder har absolut chansen att vinna. Alla länder kan få poäng från alla, men vissa länder har en tendens att oftare få poäng - i synnerhet från vissa länder. Förra året tvingades Anna Bergendahl möta såväl Ukraina, Turkiet och Armenien. Dessutom visade det sig att de fyra bästa låtarna från Sveriges semifinal placerade sig högre än den bästa från den första semifinalen. Den här gången ser det ut som att Sverige hade större tur i lottningen.
2011-03-14
22:51:01
Love generation var bara några hundra röster från final
Nu har äntligen samtliga röstningssiffror släppts och de presenterar alltid något intressant. Om du själv vill titta igenom siffrorna så har du de här
Många saker är intressanta, här kommer ett axplock:
# Love generation var närmare final än vad man kan tro och då handlar det inte om Andra chansen (där var de tämligen chanslösa mot Sara Varga) utan om delfinalen i Malmö. Linda Bengtzing var bara drygt 700 röster före Love generation då hon vann delfinalen och gick direkt till final. Och i omgång två så blev gruppen snuvade på finalplatsen av Nicke Borg för att sen hamna i Andra chansen. Ja det var "stolpe ut" för Love generation helt klart.
# I princip alla bidrag som gick vidare från första omgången fick fler röster i omgång två. Ett stort undantag är Lasse Stefanz som fick betydligt färre röster i andra omgången. Vissa har framfört teorin att idoldeltagare och andra tonårsidoler har en fördel eftersom deras publik röstar flera gånger medans de äldre nöjer sig med att rösta en gång. Jag tror att den teorin är ganska generaliserande men det här ger iof teorin lite vatten på sin kvarn.
# Just delfinalen i Malmö var den överlägset jämnaste av de fyra. Faktum är att just nämnda Lasse Stefanz bara var några tusen röster från att VINNA delfinalen i Malmö och gå direkt till final!! Hade det inträffat hade jag fått en smärre chock i TV-soffan.
# Swingfly låg bara på fjärdeplats efter den första omgången men ryckte upp sig ordentligt i omgång två och gick förbi såväl Jenny Silver som Pernilla Andersson
# De stora förlorarna lyser med sin frånvaro den här gången. Inget bidrag kom klart sist. Simon Forsberg fick sammanlagt minst röster men det handlar bara om några hundra rösters skillnad mot Sara Lumholt och Dilba.
# Brolles röstningstatistik är förbryllande (eller ska jag skoja till det och säga "förbrollande"? Nej, jag hoppar över det;). Han fick inte tillräckligt med röster i omgång ett i sin delfinal men hysteriskt mycket röster i den andra omgången (bara Eric Saade fick fler röster i en omgång i delfinalerna). Sen när det är dags för final så tappar han röster igen. Jag som trodde att han hade pålitliga fans
2011-03-14
15:22:34
Vad hände med "Mellon"?
Jag förstår absolut SVT i det här fallet. Schlagern är ju endast en liten del av det musikaliska utbudet i tävlingen (vad som nu definieras som en schlager, därom kommer de lärde att tvista in till dödsbädden) och är intimt förkippat med arvet från Lasse Holm, Kikki Danielsson, Herreys mer mera. Det symboliserar det som tävlingen var förr och med tanke på att Melodifestivalen benämndes som "Schlager-SM" i TV-tablåerna år ut och år in så har det varit minst sagt svårt att tvätta bort schlagerbegreppet.
Och helt klart har det funnits ett behov av att förenkla namnet på tävlingen. Melodifestivalen är ett ganska långt ord för att vara en benämning på något som det trots allt pratas om väldigt ofta. Och för att inte alla ska prata om "schlagern" så gör SVT vad de kan för att ändra i det svenska språkbruket. Jag vet inte om de har lyckats i de breda folklagren men i många etablerade tidningar står det fortfarande "schlagern" som en fet smäll i Christer Björkmans ansikte.
Ni som läst min blogg under de här intensiva veckorna har kanske märkt att jag konsekvent undvikit att använda just begreppet "Mello". Jag tycker på något sätt att det känns krystat att använda i syfte att tvätta bort ett annat begrepp. Jag skriver inte gärna "schlagern" heller utan föredrar att skriva MF och Melodifestivalen. Och Eurovision Song Contest blir ju enkelt nog bara Eurovision eller ESC. För det finns väl ingen vettig människa i Sverige som säger det officiella svenska namnet Eurovisionsschlagerfestivalen??
2011-03-13
23:09:37
Saade-hyllningar och Linda-rasande i pressen
En betydligt mindre raljant och betydligt mer respektfull ton har Expressens Anders Nunstedt som menar att Popular är en låt som "låtermer Eurovision än Melodifestivalen" och att Saade kan vinna hela Eurovision. Sådant är alltid svårt att spekulera i men i nuläget uppskattar jag allt positivt som nämns om tävlingen och som bringar en gnutta hopp och framtidstro.
Annars så har Expressen som vanligt den mest hårdvinklade journalistiken runt tävlingen. Det var intressant att se deras förstasida idag. Det handlade inte om vinnaren Eric Saade utan om Linda Bengtzings "bittra" kommentarer över hennes uteblivna stöd från svenska folket. Hon sägs såga Eric Saade som vinnare genom att säga att hon hade Danny som sin personliga favorit. Det finns inte ett enda nedsättande citat om Eric i artikeln men det behövdes tydligen inte. Och hon sägs vara bitter på svenska folket för de uteblivna rösterna.
Självklart är Linda besviken över resultatet. Varför ska man vara med i tävlingen om man inte vill vinna? Jag är så trött på den här rapporteringen som ska vinkla den minsta lilla kommentar som ett påhopp. Den har skapat en falsk sportslighetskultur där bara leenden accepteras och hyllningar av motståndarna. Kan det inte komma någon schlagerns Petter Northug till nästa års festival som blir förbannad när dom inte vinner och skiter fullständigt i artighet. Tillåt vinnarskallarna att få vara vinnarskallar även i Melodifestivalen! Vält greenroom, slå sönder hotellrum - Och hylla dom för det! Det här är en tävling!
Det finns självklart ljusglimtar i rapporteringen om MF även om det knappast är de traditionella medierna som står för den. Den utmärkta bloggen Schlagerprofilerna har rapporterat seriöst och ambitiöst under hela perioden. Jag har sällan hållit med de men Ken och Ronny är både kunniga och roliga i sina filmade schlagerstudior och sina många många blogginlägg.
Sajten Poplight (tidigare Gylleneskor) har också en mycket seriös och bra bevakning av Melodifestivalen och har också nämnt den attityd som vissa tidningar haft mot tävlingen i år. Gustav Dahlander skriver mycket träffande i en krönika att man mer än gärna letar skandaler i Melodifestivalen trots att organisationen allt som oftast är väloljad och korrekt. I Idol däremot höjs inte alls lika många kritiska röster trots godtyckliga uttagningar, fejkade klipp och att TV4 aldrig redovisar telefonrösterna. Där "puttrar de äkta skandalerna under ytan titt som tätt. Där finns verkligen ett behov av en kritisk journalistisk bevakning", skriver Gustav och jag håller fullständigt med honom på den här punkten. Det värsta är dock att det värsta under våren inte kommit än. Om den svenska pressen älskar att håna Melodifestivalen så älskar de ännu mer att massakrera Eurovision Song Contest...
2011-03-13
13:55:04
Eric är minst sagt "popular"
Segerrusiga Eric Saade och Fredrik Kempe efter storsegern igår
Det blev favoriten som höll. Eric Saade krossade glasrutor ända fram till seger igår och det finns flera positiva saker med gårdagens resultat.
Det viktigaste var att folkets favorit vann. Bara det gör en seger 100% legitim i mina ögon och här var det ju inget snack om saken. Marginalen till Danny var till och med större än vad jag trodde på förhand och det andra bra saken var att Eric även var internationella juryns favorit. Om än med liten marginal. Många satt på helspänn inför folkets röster, dock inte jag. Jag kände att Danny hade behövt ett rejält försprång om det skulle bli någon fajt om segern. Nu låg han till och med under inför folkets röster och då blev det ju en ren "Ericsgata". Fördelen med att Eric Saade även var internationella juryns favorit är att detta kanske minskar den ständigt återkommande (och lika tröttsamma) diskussionen om att "vi borde ha skickat tvåan istället".
Min personliga favorit, the Moniker, var starkast i det övriga startfältet bakom de två giganterna och jag är mycket nöjd med att han kom så högt som på en tredjeplats. Det visade ju sig också att jag hade underskattat hans stöd från den internationella juryn. I östeuropa gick han hem riktigt bra med en tolva från Ryssland som topp. Att komma trea från Andra chansen är ett ovanligt starkt resultat. 
Något som också slog väldigt väl ut var röstningssystemet med proportioneliga röster. Det höjde både spänningen och underhållningsvärdet när man inte visste vilken nästa poängsumma det var som skulle delas ut härnäst och framförallt är det ju oerhört mycket rättvisare än det gamla systemet. Det skilde ungefär 2600 röster mellan Danny och the Moniker, 0,2 % av rösterna. Med det gamla systemet hade det skilt 22 poäng! (motsvarande ca 60 000 röster). Hur kunde vi behålla ett sånt idiotsystem så många år?
Allt var dock inte frid och fröjd med finalen igår. Det totala röstantalet som kom in var klart lägre än de senaste åren. Ja faktiskt det lägsta sedan 2003. Nu har det knappast bara att göra med vad folk tycker om låtarna. Det är samma tendens i andra tävlingar som också tillämpar telefonomröstning. Nyhetens behag att vi tittare får påverka slutresultatet är sedan länge borta och man väljer med allt större omsorg vilka tillfällen man ska lägga sina pengar på en röst.
I övrigt från finalen då? Här kommer ett axplock:
# Tendensen för Linda Bengtzing var densamma som i tidigare finaler. Många röster i delfinalen men i finalen sviker publiken. Att Linda fick minst telefonröster av alla är dock extra anmärkningsvärt då hon ju vann sin delfinal. Men det fanns fler folkliga artister som The Playtones, Brolle och - inte minst Sanna Nielsen - som konkurrerade om de folkliga rösterna.
# Sara Varga visade sig vara min stora överskattning. Trots alla som berörts av hennes budskap under veckorna som varit så var både tittarstödet och internationella stödet svagt.
# När ska en 80-talist få vinna Melodifestivalen? 90-talisterna Saade och Bergendahl har vunnit de två senaste festivalerna och innan det är det 70-talister och bakåt som vunnit. Detta är givetvis bara en slump, men en ganska rolig slump för en statistiknörd som mig:)
Jag har ingen aning om ifall det kommer att bli fågel eller fisk (eller varför inte Bratwurst?) för Eric Saade i Dusseldorf. Det som talar till hans fördel är utan tvekan det TV-mässiga nummret. Det är svårt att möta Popular med en axelryckning och Eric själv känns ju som så TV-mässig så man nästan undrar om han föddes i direktsändning.
Det som talar emot honom är att det blir ytterligare en Fredrik Kempe-komposition i ESC. De tre senaste åren har Fredriks låtar tävlat i Eurovision (Hero, La voix och norska My heart is yours) och placeringarna har varit synnerligen blygsamma, 18:e, 21:a respektive 20:e plats. Men Fredriks prestation ska inte underskattas. Med sin tredje seger är han nu riktigt stor i Melodifestivalhistorien.
Stort grattis Fredrik! Och förstås, stort grattis Eric!
2011-03-12
13:00:41
Betyg och tippning av finalen
Lets go!
1. Danny - In the club
Startnummer ett är en av de två "heliga" startnummrena och det känns logiskt att Danny fått en av de. Han är första utmanare till Eric Saade om segern med den här klubblåten som jag egentligen inte borde gilla. Den här typen av Justin Timberlakehyllning skulle så lätt kunna bli krystad och så oerhört mycket sämre än originalet men Danny är en av finalens skickligaste artister. Sången och dansen sitter perfekt och låten höjs bra många snäpp i de sista refrängerna där Danny snyggt fyller i mellan de ständigt återkommande "In the club". Det räddar låten från att bli allt för tjatig. Jag tror att Danny kan skatta sig extra lycklig ikväll eftersom jag tror att han får festivalens bästa placering - en andraplats.
betyg: 4
tippning: tvåa
2. Sara Varga - Spring för livet
Saras sång och budskap har gått rakt in i hjärtat hos TV-tittarna. Det är avskalat, äkta och snyggt och hon har ett tilltal i låten som skiljer sig helt från de övriga bidragen. Det gör att hon inte konkurrerar om några andras röster vilket är en klar fördel och det här är finalens dark horse. Jag har flyttat den här låten högre upp för varje dag i tippningen och jag inbillar mig att den internationella juryn kommer att gilla det här - trots att de inte förstår ett ord. Sara Varga har helt klart chans på platsen efter Eric och Danny.
Betyg: 4
Tippning: trea
3. The Moniker - Oh my god
Min stora personliga favorit. Vandrandes på ett rullband och med dansande svampar i bakgrunden får the Moniker den här Beatles-pastischen att bli finalens gladaste ögonblick. Det är en svår balansgång att göra enkel musik bra. Och det är en svår konst att sjunga en låt med en melodi som svänger som en jojo och kräver tio kilo falsett. Men The Moniker klarar detta alldeles utmärkt och kan dessutom kosta på sig att vara avslappnad på scen. Han har medvind i vadslagningen just nu och tittarrösterna lät bli många. Men något säger mig ändå att jruyrösterna blir färre. Den här typen av låtar brukar allt som oftast ratas av jurygexpertis och jag tror inte att The Moniker kommer att ha med slutsegern att göra.
Betyg: 5
Tippning: fyra
4. Brolle - 7 days and 7 nights
Jag har aldrig uppskattat Brolle i större utsträckning och därför känns det ju skönt att konstatera att jag inte är något större fan av låten heller. Förutsägbar bredbent pop/rock som inte bidrar med något nytt eller spännande. Man ska inte underskatta det stöd Brolle har ute i stugorna, men det finns fler i den här finalen som också går hem i de mytiska röda husen med vita knutar. Men Brolle är inte den starkaste av de i det här finalfältet.
Betyg: 2
Tippning: nia
5. E det fel på mig?
Här blir det tvära kast. Från den artist jag gillar minst till den jag gillar mest. Det finns något lika rakt och enkelt i Lindas person som i hennes turboschlagers. Även jag kan tycka att texten är lite väl fånig och att låten musikalisk inte är den mest nyskapande som gjorts. Men det känns som att fröken Bengtzing är den enda som kan göra sådana här låtar och komma undan med den, eftersom det alltid varit hennes varumärke. Hon gjorde den strålande i Malmö och i och med att hon vann den delfinalen borde hon automatiskt vara en vinnarkandidat här, men det är hon knappast. Vid tidigare finaler har stödet för Linda visat sig vara ganska svagt när det väl kommer till final. Kanske beroende på att folk ställer sig frågan om vi verkligen kan skicka sådana här bonnaschlagers ut i Europa. Jag tror dessvärre LInda kommer att bli besviken den här gången också.
Betyg: 4
Tippning: åtta
6. Nicke Borg - Leaving home
Gruppen Takida har blivit folkliga på att göra den här typen av rockballader och det har nog Nicke Borg alla förutsättningar att bli också. Det är en stark refräng och den är trovärdigt framförd av Nicke, även om jag har svårt att köpa hans nasala sätt att sjunga. Dessutom förstår jag inte hur hans stylist tänkte. En långhårig, tatueringsprydd hårdrockare i bröllopskostym och spelemansväst? Jag brukar inte bry mig om kläder men här blev krocken för stark. Jag föredrar att blunda och lyssna, för låten är bra.
Betyg: 3
Tippning: sjua
7. Swingfly - Me and my drum
Rap i Melodifestivalen brukar i bästa fall vara en inkvoterad kaffepaus. I sämsta fall är det ett uselt skämt. Swingfly har lyckats med något så briljant som en raplåt som är rikigt bra. I synnerhet refrängen som jag bara älskar och det är ju det som är rodret i schlagerskutan när en låt ska tävla. Swingfly är ensam i sin genre och nästan ensam i att sprida sådan glädje från scenen. Hans "Boom-Chicka-Boom"-ande är finalens mest svårtippade så mitt tips får landa i mitten.
Betyg: 5
Tippning: femma
8. Sanna Nielsen - I´m in love
Jag talade om usel styling när det gällde Nicke Borg och Sanna Nielsen är ju om möjligt ännu värre i den genren. I tantlook och Maria Abrahamsson-frisyr (Svenska dagbladets ledarkskribent som till och med är osexig för att vara en ledarskribent) tar hon sig an den här skaraschlagern som vi hört många gånger förr. Att Sanna lyckades vinna i Göteborg med den här låten säger något om hur skicklig hon är på scen. Min beundran för henne som artist är stor men jag tycker inte att den här låten är mer än ett kompetent hantverk.
Betyg: 3
Tippning: sexa
9. The Playtones - The King
Det inte ofta vi har rockabilly i finalen av MF och för mig är det välkommet, även om den här låten inte är något vi bör skicka ut i Europa. Den är full och såväl textmässiga som musikaliska klyschor men då jag inte lyssnar på den här musiken allt för ofta så känns det inte lika mycket gammal skåpmat som Sanna Nielsen. Och refrängen är det definitivt inget fel på. Men The Playtones får vara glada om de undviker sistaplatsen ikväll
Betyg: 3
Tippning: sist
10. Eric Saade - Popular
Ända sedan delfinalen i Linköping har Eric Saade varit storfavorit till segern och det finns ingen anledning att tro något annat. Saade har överlägset lägst odds, han spelas mest på Spotify, har flest visningar på YouTube med mera. Jag tycker att det här är mer ett storslaget TV-nummer än en storslagen låt. Saade är karismatisk och en skicklig dansare men en begränsad sångare. Det sistnämnda spelar dock mindre roll då körens mickar känns lika uppskruvade som Saades i den här låten. Jag tycker att den här är bättre än Manboy förra året och jag tror att vi får följa Eric Saade på scenen i Düsseldorf i maj.
Betyg: 4
Tippning: Seger!
2011-03-12
12:22:12
Jag fick vara enväldig Göteborgsjury
Lay your love on me i banjo-version, ett av bidragen i Smålandsfinalen
Dagen innan den stora MF-finalen, d.v.s. igår, hade tre P4-kanaler en alternativ Melodifestival. Det handlade om P4 Kalmar, P4 Kronoberg och min gamla arbetsplats P4 Jönköping. De tre P4-distrikten hade var sitt bidrag i tävlingen och det var alla grupper som gjorde tolkningar av gamla festivallåtar. P4 Jönköping hade gjort om Sommmaren som aldrig säger nej, P4 Kronoberg tävlade med en ny version av Det gör ont och P4 Kalmar hade en grupp som med banjo, fiol och andra instrument gjorde en nytolkning av Lay your love on me. Var kommer då jag in i det här?
Eftersom de valt att ha hälften folkets röster och hälften juryröster så fick det bli en stockholmsjury, en göteborgsjury och en malmöjury. Vi skulle poängsätta de här tre låtarna och sen skulle våra poäng stå för halva totala poängsumman. Den andra halvan av poängen var folkets röster, alltså radiolyssnarnas i de tre P4-kanalerna.
Den rutinerade radiomannen Kalle Oldby var enväldig Malmöjury, Annika Lantz stod för Stockholmspoängen och jag var alltså Göteborgsjuryn. Det var förstås oerhört hedrande att få så stor del av poängsättningen i tävlingen och dessutom vara i så fint sällskap. Samtidigt måste jag ju medge att det var ett dilemma också. Jag är ju principiell motståndare till jurygrupper i den här tävlingen eftersom jag anser att en persons musiksmak inte borde väga tyngre än någon annans. Men jag känner ju att jag hade varit en idiot om jag hade tackat nej till det här uppdraget och i går morse, fredag, så avlämnade jag mina röster och de blev så här:
1 poäng till P4 Jönköping och Sommaren som aldrig säger nej
2 poäng till P4 Kronoberg och Det gör ont
3 poäng till P4 Kalmar och Lay your love on me
Ni kan själva se bidragen här och avgöra om ni håller med mig eller inte.
Folket höll i alla fall med mig och segern gick till P4 Kalmar och Lay your love on me. Grattis Lifvens!
2011-03-11
10:37:43
The Moniker leder Aftonbladets undersökning
Aftonbladet gör alltid undersökningar inför finalen på hur folket tänker rösta och de brukar ofta stämma ganska bra. Det som är uppseendeväckande den här gången är att The Moniker toppar den undersökningen! Jag blir självklart glad över den läsningen då det är min absoluta favorit, men det är ändock uppseendeväckande. The Moniker blev trots allt slagen av två bidrag i sin delfinal som inte anses ha någon vinstchans i Globen. Och historien visar att folket sällan ändrar sig särskilt mycket under de veckor Melodifestivalen pågår.
Vinnaren i Globen har ALLTID vunnit sin delfinal och bidragen som kommer från Andra chansen placerar sig normalt 5:a, 6:a, 7:a ungefär (då räknar jag bort Caroline af Ugglas som visserligen gick via Andra chansen men egentligen vann sin delfinal). Den låt via Andra chansen som fått mest stöd av folket är Alcazars Not a sinner nor a saint som fick näst högsta poängen av folket i Globen och hamnade på en slutlig tredjeplats.
Men visst, i år är inte vilket år som helst. Reglerna är väsentligt annorlunda jämfört med tidigare genom att alla jurypoäng kommer från utlandet och folkets röster fördelas proportioneligt. Framförallt juryrösterna är svåra att förutspå. Med en svensk jury tror jag att the Moniker hade legat sist efter juryns röster (knappt efter the Playtones) och jag kan tänka mig att en utlänsk jury ser låten som ett skämtbidrag som Sverige inte bör skämma ut sig med i Europa.
Även om jag älskar The Monikers låt så tycker jag kanske inte heller att det är det lämpligaste valet att skicka till ESC. Och jag har svårt att tro att han har med segern i Globen imorgon att göra. Men jag är glad att han fick en andra chans och att allt fler har tagit till sig Oh my god.
2011-03-10
11:54:54
Låten Arja Saijonmaa ratade
En låt som är med på skivan är låten Om natten som Jessica Folcker framförde i MF 2005. Den låten sjöng Arja Saijonmaa in på demon och faktum är att jag gjorde en intervju med Arja hösten 2004 i samband med att jag gjorde ett längre radioreportage som handlade om finsk schlager. Intervjun var på telefon och faktum är att jag inte kunde använda någonting av den (trots att den var närmare 30 minuter) eftersom Arja var extremt omständlig och svarade på allt annat än det som var mina frågor.
I slutet av intervjun kom vi in på Melodifestivalen och att Arja skulle tävla kommande år och hon berättade då att hon valde mellan två låtar. Då hon märkte att jag var något av en schlagernörd så fick intervjun en märklig vändning då hon helt plötsligt fick ett väldigt förtroende för mig. Hon började beskriva de två låtarna hon valde mellan och ville att jag skulle ge råd om vilken hon skulle välja! Något som var ganska svårt då jag inte hade hört någon av låtarna...
Arja hade bara några få dagar kvar på sig att välja och hade oerhörd beslutsångest. Men hon sa att den ena låten var lite melankolisk och kanske behöver flera lyssningar medans den andra var lite mer direkt och uppkäftig. Mitt svar var väl att "man har ju bara en lyssning så då kanske den andra passar bättre". Den andra låten var Vad du än trodde så trodde du fel. Den valde hon - och kom sist! Den första låten var alltså Om natten som sen Jessica Folcker tog sig an.
Trots det nesliga resultatet för Arjas del så tycker jag att hon valde rätt låt. Vad du än trodde så trodde du fel tycker jag var en av de bästa låtarna 2005 och att den kom sist i en av tidernas sämsta delfinaler (Linköping 2005) är ju en ren skandal!
Min bloggkollega Oscar Ohlsson har haft vänligheten att lägga upp ett YouTube-klipp med demoversionen av Om natten, insjungen av Arja Saijonmaa. Och med risk för att tala i egen sak så står jag fortfarande fast vid att Arja valde rätt låt 2005.
2011-03-09
17:19:41
Till Stockholm för att se på TV
Och i år tror jag finalhelgen blir extra bra eftersom Melodifestivalklubben hyrt en lokal i centrala Stockholm där en middag ska avnjutas först och sen kommer jag att följa finalen på en storbildskärm i lokalen. Detta blir extra bekvämt eftersom alla andra stackars krakar som måste hasa sig iväg till Globen kommer att komma tillbaka till lokalen efter finalen och sen kommer det att festas där ända in på småtimmarna.
Så här vilt kan de gå till på lördag, vem vet:)
