2014-05-03
21:15:39
Snart dags för avresa till Köpenhamn
Imorgon, söndag, åker jag till Köpenhamn för ytterligare ett Eurovision. Det blir mitt 7:e ESC efter Stockholm 2000, Aten 2006, Helsingfors 2007, Belgrad 2008, Oslo 2010 och Malmö 2013 och det ska bli grymt kul. Som nordbo så har man ju ofta inte särskilt långt till ESC eftersom det med jämna mellanrum arrangeras här :)
De senaste veckorna har jag lyssnat in mig mycket på årets låtar och startfältet i år är helt okej tycker jag. Det har funnits bättre år och det har funnits sämre. Det som är genomgående rent musikaliskt i år är att få låtar följer den givna mallen för en ESC-låt. En vanligt förekommande mall är ju en lite smygande vers och en slagkraftig refräng men i år är det många som skippat refrängen helt.
Några låtar har jag fastnat extra mycket för i år. Israel tävlar med en catchy rocklåt, framförd av en Pink-liknande sångerska med attityd. En låt som verkligen har en power-refräng och det är ju något som jag tilltalas av. Jag gillar även värdlandet i år. Danmarks Bruno Mars-inspirerade shu-bi-du-ba-trall hatas redan av ett flertal. Den är sådär provocerande banal och stinker dur-ackord så att det luktar över hela sundet. Precis sånt vill jag ha i ESC! När andra bidrag tenderar att bli lite pretto så är jag glad för den lycko-dos som serveras och Danmarks Cliche love song lär hamna på den övre halvan i år med tanke på hur tydligt den sticker ut från resten.
En smygare för min del är Maltas country-hyllning Coming home. En låt som helt frångår den traditionella ESC-mallen, inte minst för att vara Malta. Om det är något land som envist håller fast vid att en schlager ska låta som en schlager så är det Malta men i år verkar även festivalens mest konservativa land (rent musikaliskt i den här tävlingen alltså) har ändrat sig och skickar en låt utan tydlig refräng men med ett band som visar stor spelglädje och en låt som får mig att må bra.
En låt som uppenbarligen delar folk i år är Rumänien. Precis som Malta skickar schlager år efter år så är Rumänien Europas stekare. År efter år skickar de floorfillers och de levererar det bra! Ofta har de fått en hög placering och årets artister har Rumäniens bästa facit någonsin med en 3:e plats 2010. Till skillnad från de flesta så tycker jag att de är bättre i år än senast. Miracle är ett slags hopkok av lite allt möjligt i en ganska perfekt mix. Det närmaste Avicii vi kommer i år och det ger stora pluspoäng för mig. Många tycker att den är extra-allt av allting och det må vara hänt. Men någon gång ska man väl unna sig en tre-rätters med lite för mycket innehåll.
De senaste veckorna har jag lyssnat in mig mycket på årets låtar och startfältet i år är helt okej tycker jag. Det har funnits bättre år och det har funnits sämre. Det som är genomgående rent musikaliskt i år är att få låtar följer den givna mallen för en ESC-låt. En vanligt förekommande mall är ju en lite smygande vers och en slagkraftig refräng men i år är det många som skippat refrängen helt.
Några låtar har jag fastnat extra mycket för i år. Israel tävlar med en catchy rocklåt, framförd av en Pink-liknande sångerska med attityd. En låt som verkligen har en power-refräng och det är ju något som jag tilltalas av. Jag gillar även värdlandet i år. Danmarks Bruno Mars-inspirerade shu-bi-du-ba-trall hatas redan av ett flertal. Den är sådär provocerande banal och stinker dur-ackord så att det luktar över hela sundet. Precis sånt vill jag ha i ESC! När andra bidrag tenderar att bli lite pretto så är jag glad för den lycko-dos som serveras och Danmarks Cliche love song lär hamna på den övre halvan i år med tanke på hur tydligt den sticker ut från resten.
Danmarks Basim framför sin Cliche love song
En smygare för min del är Maltas country-hyllning Coming home. En låt som helt frångår den traditionella ESC-mallen, inte minst för att vara Malta. Om det är något land som envist håller fast vid att en schlager ska låta som en schlager så är det Malta men i år verkar även festivalens mest konservativa land (rent musikaliskt i den här tävlingen alltså) har ändrat sig och skickar en låt utan tydlig refräng men med ett band som visar stor spelglädje och en låt som får mig att må bra.
En låt som uppenbarligen delar folk i år är Rumänien. Precis som Malta skickar schlager år efter år så är Rumänien Europas stekare. År efter år skickar de floorfillers och de levererar det bra! Ofta har de fått en hög placering och årets artister har Rumäniens bästa facit någonsin med en 3:e plats 2010. Till skillnad från de flesta så tycker jag att de är bättre i år än senast. Miracle är ett slags hopkok av lite allt möjligt i en ganska perfekt mix. Det närmaste Avicii vi kommer i år och det ger stora pluspoäng för mig. Många tycker att den är extra-allt av allting och det må vara hänt. Men någon gång ska man väl unna sig en tre-rätters med lite för mycket innehåll.
Imorgon förmiddag sätter jag mig på planet till Köpenhamn. Jag återkommer med tips inför semifinalerna i veckan och lite anat.
Kommentar:
Kommentera inlägget här:
Välkommen tillbaka Micke:)
Trevligt titta in på din blogg och se att han går all-in iår för Esc.
Hoppas stämningen var på topp i semin, var busvisslet lika högt för Russia 2014 som det var för Litauen i Athen 2006? Du var ju på plats om jag inte läser fel:)