Schlager-Micke

Eftersom jag just nu befinner mig på betydligt sydligare breddgrader, i Mozambique närmare bestämt, så kommer det inte bli något schlagerbloggande på den här sidan den närmaste tiden. Men följ gärna min resedagbok härifrån. Jag har precis publicerat mitt första inlägg efter ett drygt dygn i staden Beira i Mozambique där jag kommer att vara mesta tiden.
http://www.resdagboken.se/Web/Apps/Diary/EntryPresentation.aspx?id=234&epslanguage=sv&tid=422957&uid=298570

Jenny Silver med segerdiplomet för vinsten i Melodifestivalfavoriten

Jenny Silver vann Melodifestivalklubbens omröstning över årets låtar i MF med sin Something in your eyes. Det var inte helt överraskande då låten egentligen har allt en typisk fanfavorit ska ha. Den är glad, effektiv, konservativt schlagersmittande och inte minst glamorös. Jenny vann omröstningen med bred marginal före Eric Saade och Sanna Nielsen och vinnaren i Melodifestivalfavoriten blir per automatik Sveriges representant i tävlingen Second Chance Contest där ESC-fansen i hela Europa röstar fram det bästa bidraget som inte vann sin nationella final. En tävling som Sverige varit nästan löjligt överlägsen i genom åren. Under de senaste tio åren har Sverige vunnit tävlingen sex gånger. De övriga gångerna har de kommit tvåa tre gånger och trea en gång. Jenny har lite att leva upp till med andra ord men det kommer säkert att gå bra.

Jag träffade Jenny på ett café i centrala Göteborg igår och det blev en trevlig pratstund. Hon är inte personen som fyller ett rum med sin närvaro, snarare ganska lågmäld, men mycket trevlig. Ni kan läsa och lyssna på intervjun här http://melodifestivalklubben.se/nyheter.php?news_id=2033 

I lördags var jag på Melodifestivalklubbens lokala träff i Göteborg där vi kollade igenom samtliga av årets ESC-bidrag. Självklart följde en omröstning på det och vinnare blev Ungern. Det är ett land som aldrig toppat några listor i den här tävlingen men att deras bidrag What about my dreams med Kati Wolf blivit en fanfavorit är föga överraskande. Den har det klassiska ESC-dunket i grunden kryddat med en stark melodi. En typisk låt som vevas på Eurovisiondiscon med andra ord. Nu brukar den här typen av låtar aldrig vinna tävlingen i stort och det tror jag inte att Ungern gör heller men jag gillar låten. Själv gav jag den 8 poäng, bara Estland och Spanien fick mer.

Så här såg mina poäng ut som helhet:

12 poäng: Estland
10 p: Spanien
8 p: Ungern
7 p: Frankrike
6 p: Ryssland
5 p: Schweiz
4 p: Vitryssland
3 p: Finland
2 p: Makedonien
1 p: Storbritannien

och så här låter årets stora fanfavorit Ungern

Det är inte ofta Frankrike ligger bäst till i oddsen inför ett Eurovision men de gör de faktiskt i år. När jag studerar de samlade oddsen bland de stora spelbolagen så har Frankrike legat i topp ganska länge. Nu har jag en lite kluven relation till Frankrike i de här sammanhangen. Länge skickade de mest bara märkliga låtar och då kände jag mest att "gör det enda ni är bra på, skicka smörballader, allt annat låter bara skräp". Men de senaste åren har Frankrike ryckt upp sig och jag vill nog påstå att de varit det mest spännande och - ja faktiskt bästa - ESC-landet de senaste åren.

2007 var jag en av få som gillade deras "frengelska" bidrag L'amour à la française. Det var galet och knäppt men med en riktigt skön låt i grunden. 2008 satsade de på 60-talsinspirerad indiepop i form av Sebastien Tellier. Också det ett udda bidrag men en låt som håller för hur många lyssningar som helst. 2009 var de tillbaka på sin sofistikerade planhalva med storstjärnan Patricia Kaas. Det var så franskt elegant något bara kan bli, dock utan en riktigt bra låt. Sen förra året tvärvände de igen och skickade en fotbollslåt Allez! Ola! Olé! och jag bara älskade det.

Franrike har med andra ord blivit det mest oförutsägbara landet i den här tävlingen och givetvis gör de något oförutsägbart i år också. Opera! Nu snackar vi inte någon Fredrik Kempe-opera, alltså popmusik förklädd i operatoner, utan detta kan mest liknas vid en ren operaaria. Sognu heter låten och som om det inte vore nog med ovanligheter så framförs den inte på franska utan på korsikanska. Opera på ett språk knappt någon förstår - det kan väl inte bli mer självmål! Eller inte. Detta märkliga bidrag leder alltså vadslagningen just nu och helt ologiskt kanske det inte är. Det är 100% pampighet, melodin är vacker och killen kan ju onekligen sjunga. Dessutom går han genom rutan. Döm själva.

Jag har ju haft för vana att åka till Eurovision varje år. Faktum är att jag varit på plats varje år sedan 2006 i Aten, med undantag för Moskva 2009 då jag tyckte att det kändes för dyrt att åka och att resmålet inte var särskilt attraktivt. Men i år åker jag inte.

Det handlar inte om någon motvilja mot Düsseldorf alls utan snarare det faktum att jag kände att jag ville göra en annan typ av resa i år. Min kusin har under de senaste åren huserat nere i Mozambique där han är vd för ett företag. Jag har länge funderat på att åka dit och besöka honom och det kändes som att det var läge att slå till nu när jag inte har något heltidsjobb och därmed inte behöver ta ut någon semester (man har semester jämt när man är arbetslös säger en del men jag undrar om de som säger det själva har varit arbetslösa någon gång..).

Jag reser iväg den 26:e april och har tajmat hemresa så bra så att jag kommer hem de 10:e maj. Det är samma dag som de första semifinalen i Eurovision. Det innebär att jag nog kommer att kolla på ESC mer oförberedd än på länge vilket kan vara en sund upplevelse. Då får man ju känna lite mer hur det är att vara en "vanlig" människa som inte lyssnat sönder låtarna innan tävlingen.

Men jag får försöka leverera lite ESC-tankar innan avresan för sen kommer jag ju ha fullt upp med annat. Men en och annan rapport från Mozambique kan ni kanske vänta er även på den här sidan:) Det verkar vara ganska behagliga temperaturer där nere just nu utan att för den delen vara stekhett. Det är alltid intressant att resa till ett land som inte är något klassiskt turistland och som jag inte vet särskilt mycket om mer än storlöparen Maria Mutola och att det är Henning Mankells hemvist under stora delar av året. Men för er som inte vet var Mozambique ligger så får ni här en padagogisk bild.

Som ni märkt så har det varit lite tyst på bloggen nu ett tag. Men ni kan vara lugna, jag har inte drabbats av någon PMD (Post-Melodifestival-Depression) som många faktiskt drabbas av. Själv har jag aldrig upplevt något direkt tomrum när festivalen är slut. Man kan ju lyssna på låtarna hur mycket som helst och även se klipp från tävlingen hur många gånger som helst så värre kan det vara:)

Nu har jag inte slaviskt lyssnat på MF-låtarna sen finalen men en del låtar tenderar att lyssnas på oftare än andra och ju längre tiden har gått desto mer nöjd blir jag med det valet som Sverige gjorde för några veckor sen. Eric Saades Popular är en låt och ett nummer som man MÅSTE tycka något om direkt efter att man hört och sett den. Även om säkert många tycker att det är lite för mycket av allt i scenshowen så ska vi komma ihåg att Europa sällan tycker att saker kan bli för mycket. Det "lagom smakfulla scenframträdandet" som Sverige ofta föredrar har säkert inte skrämt bort särskilt många tittare i Europa. Jag tror till och med att många av tittarna gillat det svenska bidraget - men de har inte gjort det tillräckligt mycket. I Eric Saades fall tävlar Sverige med en låt som tittarna kommer att minnas, det är jag helt övertygad om. Och då har man plötsligt väldigt många fler potentiella röster än om man är smakfullt anonym. 

För egen del så åker jag upp och ner en del mellan Göteborg och Halmstad just nu. Jag sålde min lägenhet i Halmstad för några dagar sen efter en något turbulent resa med budgivare som plötsligt hoppade av - dagen efter att hon la ett bud som jag var mer än nöjd med. Eftersom även den som budade mot henne hoppade av samtidigt så såg det ut som att jag var tillbaka på ruta ett. Men som tur vad dök det upp en tredje budgivare som jag sålde lägenheten till. Vi skrev under papprena i fredags och det känns skönt att den där lägenhetskarusellen äntligen är över. Nu gäller det bara att hitta en lägenhet i Göteborg. 

Jag har lyssnat igenom de allra flesta av årets ESC-låtar och tycker, i likhet med alla andra, att startfältet låter svagt i år. Nu är det inte ovanligt att man tycker det i början när det gäller ESC. Många låtar kräver sina lyssningar eftersom de är skapade ur andra musikaliska ramar. Det är bara att hoppas att jag kommer att gilla låtarna ju längre tiden går. Jag återkommer hur som helst med kommentarer om årets ESC-låtar de närmaste veckorna.