Schlager-Micke

2013-04-03
20:41:00

Fantasterna
I måndags var det premiär för den nya "kvitt eller dubbelt"-liknande frågesporten i TV4, Fantasterna. Och det var ju inte vilket ämne som helst som avhandlades i premiärprogrammet, Melodifestivalen. Lämpligt nog var alla de tävlande, Patrik Rosell, Micke Andersson, Zara Zeidlitz, Maria Kinnman och Bubbe Fransson, från Melodifestivalklubben och de är alla personer jag känner mycket väl, inte minst vinnaren Patrik Rosell.

Pär Lernström leder Fantasterna som startade med ämnet Melodifestivalen i måndags
 
Jag vill säga ett stort grattis till alla ni som var med och tävlade. Ni gjorde alla bra ifrån er och inte minst blev jag imponerad över hur lugna och samlade ni verkade vara trots TV-sändning, trots livepublik och trots att både pengar och prestige stod på spel. Extra grattis vill jag förstås säga till Patrik Rosell som ju lyckades vinna allt i en stenhård final mot Micke Andersson och sen plockade hem den dubbla vinsten, 100 000 kronor, genom att klara imponerande många outron av MF-låtar. 
 
Den uppmärksamme tittaren kanske såg att jag skymtade förbi i presentationen av Patrik i programmet. Patrik bjöd in mig när Balubas team var på plats hemma hos honom och vi skulle ha en "spontan" TV-kväll då vi kollade på en gammal festival. Nu är det inte helt ovanligt att jag och Patrik har sådana TV-kvällar (vi bor bara några hundra meter från varann), men vi har definitivt aldrig haft det med kameramän, ljussättare och producenter i närheten :-) Valet föll på MF 1986. 

Patrik Rosell och jag i arenan i Oslo på Eurovision 2010
 
Programmet i stort tycker jag var välproducerat och det var också roligt att få se frågor dyka upp i rutan som är sådana som jag och Patrik ibland diskuterar själva (typ, hur många poäng skilde mellan Martin Stenmarck och Nanne 2005). Frågor som vi tänker att inte särskilt många andra skulle bry sig om. Nu kom samma frågor i TV inför en miljon tittare.
 
Jag blev själv kontaktad av Baluba i höstas och tillfrågad att vara med men tackade nej. Detta av två skäl.

1. I tävlingssammanhang har jag förmodligen Sveriges sämst tävlingsnerver och jag är innerligt glad att det inte blev någon elitidrottsman av mig. Jag älskar att tävla och jag älskar att vinna, men jag säger som den gamle tennislegendaren Jimmy Connors, "jag hatar att förlora mer än jag älskar att vinna". När jag tävlar är jag den typen av person som jobbar mig fram till fem matchbollar, missar samtliga, om ni förstår.. Hade jag varit med i Fantasterna hade jag förmodligen fått ständiga hjärnsläpp och brutit ihop av nervositet. 

2. I mediala sammanhang finns det ofta ett färdigskrivet manus för hur de vill att en fantast eller schlagernörd ska framstå. Att man ska dansa till sin favoritlåt eller sjunga eller bara vara lite galen och jag har väldigt svårt att känna mig bekväm i det. Men presentationerna av de fem tyckte jag ändå såg helt okej ut i rutan. 

Kommentar:
#1: Micke A

Halloj :) Kul att du ägnade ett blogginlägg åt oss! Håller med dig om det där med schlagernördsstereotypen. Jag kände mig rätt obekväm med en del grejer de ville att jag skulle göra när de spelade in presentationen. Och visst hade det varit intressantare att framhäva just att vi INTE är en homogen grupp som så många tycks tro.

2013-04-04 @ 19:53:45
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: