Schlager-Micke

Det är med stor glädje jag ser fram emot kvällens final i Eurovision Song Contest. Framförallt för att årets final håller en mycket hög kvalitet låtmässigt. Sällan har ett finalfält haft en högre lägstanivå och det kan vi tacka det nya semifinalsystemet för. Att i princip alla länder måste kvala i två semifinaler (där EBU splittrat på geografiska närliggande områden) har inneburit en klar kvalitetshöjning för finalen. Förra årets final hade t.ex. kunnat bli bedrövlig om inte folket haft den goda smaken att rensa bort alla skämtbidrag i semifinalerna. Varför oseriösa bidrag hade lättare att gå vidare med det gamla systemet (då hela Europa fick rösta även i semin) är lite märkligt men trots allt ett faktum.

Men att EBU så snabbt ändrade system till två semifinaler är smått sensationellt. Jag satt själv på EBU:s presskonferens i Helsingfors 2007 då Svante Stockselius överöstes med krav från upprörda journalister på att systemet måste ändras. Detta var året då det s.k. östblocket dominerade som mest och många länder snackade om att hoppa av tävlingen. Men Svante försvarade ihärdigt tävlingen och sa att någon förändring absolut inte kunde komma till skott förrän tidigast 2009. Som ni vet ändrades reglerna rejält redan 2008....


Den svenska EBU-bossen Svante Stockselius

Startordningen i finalen är följande:

1 Litauen
2 Israel
3 Frankrike
4 Sverige
5 Kroatien
6 Portugal
7 Island
8 Grekland
9 Armenien
10 Ryssland
11 Azerbaijan
12 Bosnien - Herzegovina
13 Moldavien
14 Malta
15 Estland
16 Danmark
17 Tyskland
18 Turkiet
19 Albanien
20 Norge
21 Ukraina
22 Rumänien
23 Storbritannien
24 Finland
25 Spanien

Jag kan förstå att SVT väljer att aldrig lotta startordningen i MF för skräckscenariot de har framför sig är nog att upplägget blir ungefär som det här. Den låt som är mer avslagen efterfest än någon annan inleder allt och följs av ballad på ballad....Ett plus för Sverige är ju att detta gynnar Malena som har det första uptempo-nummret som nummer 4.

I övrigt tror jag inte att startordningen i år kommer att ha så avgörande betydelse. Ingen av favoriterna ligger så mycket bättre till än någon annan i startordningen. Grekland kommer efter 3 långsamma låtar och Norge i slutet efter ett koppel av starka bidrag. Det är jämnt ut.


Sakis Rouvas står segersäkert på sin gigantiska ramp 

Men frågan är hur mycket det påverkar i år att juryn har halva makten. Jag kan bara hoppas att det missgynnar Ukraina för min känsla inför den här finalen påminner lite om den jag hade inför MF-finalen. Då tänkte jag: vad som helst, bara inte Caroline af Ugglas vinner. Nu tänker jag: vad som helst bara inte Ukraina vinner.

Själv tror jag att jag lägger min röst på Albanien. Norge är bäst men eftersom jag är så övertygad om att de får den svenska tolvan ändå så hoppas jag att min andrahandsfavorit Albanien i alla fall kan få några svenska poäng. Men ett år som denna skulle jag gärna kunna rösta på såväl Island, som Bosnien eller Grekland.

Tidningen Hallandsposten skrev en artikel om mig som publiceras idag som ni kan ni läsa här:
http://hallandsposten.se/kultur/musik/1.469538 

Jag ska snart lägga in mitt tips i Melodifestivalklubbens tippning. Jag vann den förra året på ESC men i år ligger jag en bit efter då jag ligger på 17:e plats av 90 tävlande. I den här tippningen gäller det att tippa samtliga placeringar så det är lika viktigt att inte tippa fel på platserna 15-25 som 1-10. Nog så svår tippnig med andra ord.

Men striden om segern är intressant för sällan har det varit så goda odds för att en uptempolåt ska vinna. Den enda ballad som jag ser som potentiell segrare är Bosnien men de hetaste vinnarkandidaterna är Norge och Grekland med Azerbaijan, Ukraina och Bosnien som flåsar i nacken.

Sverige då? Fortfarande svårbedömd men den har knappast med topp-5 att göra då det finns för många låtar som helt enkelt är starkare. Men nummret är visuellt elegant, Malena är säker så spontant känns det som en plats strax utanför topp-10 men här är det mest fråga om rena chansningar.