Schlager-Micke

Som jag skrev igår så tror jag inte att det var anti-rösterna som knäckte "Androla". Jag tror inte heller att det var kvällspressens ständiga påhopp för deras roll har delvis varit dubbeltydig. Krönikörerna i de två stora kvällstidningarna, Markus Larsson och Anders Nunstedt, har helhjärtat propagerat för att Carola och Andreas ska till final. Men därmed inte sagt att kvällstidningarnas rapportering om Carola har varit okej. Den har till största delen varit fullständigt ovärdig. 


Foto: Melodifestivalklubben

Vad hon än ha sagt så har de lyckats få det till att hon är divig, självsäker och självupptagen. Folk har upprepat att hon var så säker på att vinna och att det därför är rätt åt henne att hon åker ut. När har Carola sagt att hon vet att hon ska vinna? Jag tycker tvärtom att hon hela tiden betonat att hon inte tar något alls för givet och hon har alltid gratuerlat segrarna. Och om hon nu sagt att hon ska till final, vad är problemet? Det är ju en tävling, det är klart att man ska vara inställd på att vinna!

I idrottens värld skulle ingen bry sig om man sa något liknande. Tvärtom. Där kan hockeyspelaren Jonatan Hedström säga att han ska "pissa på Malmö" innan en match och alla krönikörer och tyckare ger honom ryggdunkar och säger: "va kul med lite tändvätska och nerv i SM-slutspelet, det behövs!" Men i Melodifestiavlen får man tydligen inte ens säga att man vill vinna utan att det ska klassas som ett "påhopp", ett "hån" eller överdrivet kaxigt. Speciellt om man heter Carola.

Och det värsta är ju att folk går på det. Många säger ständigt att "man tror ju inte på vad tidningarna skriver" men den inställningen verkar ju fullständigt bortflugen när det skrivs om Carola. Då tror folk plötsligt på allt som skrivs bara för att de vill tro att det stämmer. Att hon är divig, självsäker och EGO eftersom ytan verkar så irriterande perfekt. Var är mediekritiken här kära svenskar? Bara idag läser jag citatet från Carola att hon skyller förslusten på argumentet att "Nordman tävlade ju på hemmaplan". Nu är det citatet taget från ett inslag på deras webb-TV och när jag ser det är det så löjligt uppenbart att hon säger det där med glimten i ögat. Men tyvärr upprepas ju det här gång på gång.

Själv har jag lite svårt att se vad som är så intressant med Carola. I mitt tycke är hon ingen stor personlighet. Sveriges bästa scenartist, absolut. Men jag har sällan sett människan bakom den där medie-Carola. Jag har aldrig sett henne gråta, eller sett henne nervös, eller euforiskt lycklig. Hon är bara ett ständigt leende ansikte. När hon vann MF för två år sen sa hon bara ett kort "tack Sverige" under vinnarreprisen och man visste fortfarande ingenting om vad som rörde sig inom henne. Jag tycker att det är intressantare med personer som jag på något sätt kan identifiera mig med. 

Men det innebär inte att Carola ska behandlas som hon har gjort den här gången. Det har varit extremt vinklad pajas-journalistik som påminner skrämmande mycket om den Carola-hets som rådde våren 1990.