Schlager-Micke

Juli 2004 kan te sig som i går men låt mig punkta några saker för att vidga perspektiven något. För tiden går fort.
I juli 2004....
#...kände knappt någon i Sverige till begreppet "Blogg".
#...var Tommy Söderberg fortfarande förbundskapten för landslaget i fotboll
#...turnerade Gyllene tider land och rike runt på sitt 25-årsjubileum
#...var Youtube inte ens påtänkt
#...hade ännu ingen "Allians för Sverige" bildats på den borgerliga sidan

MEN.....en sak är sig lik. I juli 2004, precis som idag låg Du är min man med Benny Anderssons orkester & Helen Sjöholm på svensktoppen.

Idag, söndagen den 14 oktober, firade svensktoppen 45 år och Du är min man inkasserade nu sin 171:a vecka på listan. Det finns två saker som är mycket märkligt med det här.

1. Att en låt kan ligga i tre år på en lista där bara tio låtar får plats,
där en jury röstar som ständigt byts ut,
där till och med låtar på engelska får vara med,
där det med andra ord borde vara sjukt hård konkurrens.

2. Att den låten är Du är min man. En dålig dansbandspastisch som inte har något som andra dansbandslåtar saknar utom möjligtvis ett föredömligt kort intro (enligt uppsakttad mätning mellan 0,4-0,7 sekunder).

Visst, låten är signerad den kanske störste av dom alla, Benny Andersson. Om jag kunde stoltsera med alla låtar som han skrivit genom åren hade jag förmodligen varit så självgod och uppblåst att jag hade blivit helt odräglig att umgås med. Björn & Benny har skrivit så sjukt många sjukt bra låtar (däribland den bästa låt som någonsin gjorts) att man borde resa staty av båda. Men när Benny skrev Du är min man känns det som att han var på ett lite skojfriskt humör och tänkte:
"Dansband har jag aldrig skrivit, nu ska jag göra en dansbandslåt enligt konstens alla klychor så får jag se om folk genomskådar det".
Svaret blev nej. Folk älskade det istället och som sagt, jag tycker att det är besynnerligt.

En gång i tiden älskade jag svensktoppen. Mellan januari 1988 till hösten 1991 lyssnade jag varje vecka och memorerade varenda placering. Jag var i och för sig listgalen redan då och hade tre listor som ständigt uppdaterades: Svensktoppen, Listan (på SVT) och Tracks. Men det jag följde mest frekvent var svensktoppen.

Under den här tiden användes samma jurysystem som idag och då var faktiskt variationen relativt stor på listan. Låten Allt som jag känner med Tone Norum och Tommy Nilsson låg 36 vekor på listan. Då, 1988, innebar det att det var den låt som legat tredje längst genom tiderna på listan. Rekordet var 52 veckor (Omkring tiggarn från Louossa med Hootenanny Singers). Men idag är det en "piss i Nilen" i jämförelse med 171 veckor och jag undrar vad som kan få Svensktoppen att bli en normal lista igen.

Det är kanske dags att damma av lottomaskinen Drakula från TV-programmet Razzel....